Det har inte blivit mycket skrivande idag, visst har jag publicerat mycket. Dock utelämnat ord. Jag orkar inte just nu. Problemet är att jag inte kan sätta ord på mina känslor, känner mig så förbannat kluven. Egentligen mår jag väl ganska bra, jag tror det känns såhär att vara lycklig & jag är på bättringsvägen från min sjukdom. Kanske därför denna rastlöshet? MEN, har sjukt mycket i huvudet & jag tror jag är på gränsen till att bli galen. Så mycket känslor & tankar.

När man inte har några verkliga problem hittar man alltid något att göra till ett problem. & ibland känns det som att problemet hittar en, söker upp en. Jag känner mig jagad. Detta gör mig så äckligt frustrerad. Det sjukaste är att, nej jag vill inte skriva det. Försvinn. Eller nej, gör inte det. Lämna mig ifred, visa mig respekt. Ååååh!

Sedan är det detta med min bästa vän som varit som spårlöst försvunnen & helt okontaktbar, jag vet inte hur länge. Jag har förträngt det, för att smärtan inte ska vara så påtaglig. Jag saknar henne något fruktansvärt & jag önskar att hon kan säga detsamma.

Nu ska jag fortsätta prata problem & lustigheter med min spegelbild Sara. Ta vara på era vänner. De är det värdefullaste du har.