Med detta inlägg tänkte jag göra mitt bästa för att smitta er. Det är inte alls kul att vara sjuk. Jag tänkte säga att jag inte ens önskar min värsta fiende denna sjuka känsla. Men då hade jag ehm. . ljugit? Jag hoppas att ni allesammans bli sjuka, så att ni får känna er minst & hjälplösast i världen. Så att ni inser att det kanske hade varit på sin plats med om inte ett tröstsamtal ett uppiggande, stöttande sms. Eller varför inte tusentals krya på dig kramar i form av kommentarer här på bloggen? Ja, för att visa att jag inte är ensam. Men oj. Det är jag visst. Fast vet ni vad? Jag är bättre än er. & jag bryr mig inte. NEJ, JAG BRYR MIG INTE. Jag är en ung självständig kvinna som klarar mig själv. Klarar till&med av att duscha, diska, tvätta, laga mat & öppna julklappar trots att jag är sjuk. & jag klarar mig utan att ni låtsas att ni tycker om mig. Eller att ni låtsas tycker synd om mig, för nog är det allt synd om mig som bär på denna smitta, speciellt såhär vid jul. Mer synd är det om er när jag blåser bacieller på er. För nej, mitt penicillin har inte verkat som det borde. Jag känner mig bara sämre, inte sämre än er, för ni är sämst. Vad jag menar är att jag känner mig sämre än vad jag vanligtvis är. The end