Tycker det är lite kusligt att springa nere i källaren där tvättstugan befinner sig såhär dags faktiskt. Speciellt efter händelsen igår, då både Niklas & jag sprang ifrån bastun efter att ha upplevt något kusligt. Jag tror vi hade besök i form av ett spöke eller liknande. Vi båda är tvärsäkra på att det var något utöver det vanliga eftersom det var kolsvart för att sekunden senare tändas på en toalett. Jag vet dessutom att den dörren var stängd eftersom jag stod & betraktade den mögliga stolen precis bredvid. Jag bryr mig inte om vad ni tror eller tycker, men jag tror på sånt övernaturligt, har vid tidigare tillfällen varit med om märkliga saker. Men aldrig tidigare har jag varit rädd. Livrädd. Nu är det dags att kolla Lilla landet lagom, som förövrigt är ett toppenprogram. Men det kanske bara är jag som har den humorn? Jag verkligen älskar extra extra, parlamentet, snacka om nyheter, fredag hela veckan osv osv. Det gör liksom livet värt att leva :) Jeppe är sjuk,  tycker hemskt synd om henne. Hon bara spydde rakt ner från klätterställningen förut. Som tur var torkade jag snabbt bort det, så att det slapp bli fläckar på tapeterna. Uff. Det är något med burkmat alltså. Jag tänker aldrig mer köpa det. Mina katter förtjänar det bästa & att det blir dyrare kvittar sålänge de mår bra. Har jag sagt hur mycket jag älskar mina kattjäklar? Otaliga gånger. Men varför inte? De är en del av mitt liv såsom Niklas, min sambo är. Saker jag tycker om pratar jag om, det bara går inte sluta. Niklas & mina katter, självklart också mina vänner är mina ledstjärnor som lyser upp tillvaron när allt känns hopplöst. Därför avslutar jag med jag älskar er för att ni älskar mig för den jag är. Ciao