Bob väckte mig med sitt hysteriska krafsande i lådan. Jag tror det är en tvångstanke. Att gömma bajset. Trots att de är innekatter påverkas de väldigt mycket av vädret. Är det riktigt dåligt väder, så att de inte ser sina älskade fåglar genom fönsterrutan så bestraffar de mig & min karl. & dom vet verkligen vad de ska göra för att få uppmärksamhet. Sin dagliga dos av kärlek. Framförallt från min sambo, han är så underbar & kan spendera timmar lekandes med kattjäklarna. Eller klappa dem tills de är helnöjda. Jag älskar mina katter oerhört, men riktigt så mycket anstränger jag mig inte. Borde jag skämmas? Haha. Det är skitväder & jag är vrålhungrig. So long suckers :)