Mina besökare varierar något otroligt, men jag har mig själv att skylla de gånger ni sviker. Jag har så mycket annat att göra & ibland ingenting alls. Stundtals finns alltså ingen tid för bloggandet & vissa dagar har jag svårt att sätta ord på mina känslor eller så har jag helt enkelt inte gjort någonting som är värt att skriva. Ibland önskar jag att jag verkligen bloggade flitigt, för att inte svika er. Men så kommer det aldrig att bli, jag måste ta hand om migsjälv först :) Det är viktigast. Visst, jag har ibland önskat att jag vore en storbloggare & drog in cash bara för att blogga. Men jag har insett att det inte är så BARA. Vad jobbigt det måste vara för dem som måste blogga, för måsten är tråkiga. & det finns fan i mig dagar då man inte finner orden, av en eller annan anledning. Jag har slutat drömma, jag blir aldrig en storbloggare. För mig är det mest en hobby, ett tidsfördriv & ibland ett sätt att inte bli galen. För skrivande hjälper som terapi, trots att man inte alltid skriver i klarspråk utan mer i gåtor. Jag har altid älskat att skriva. Nog om det.

Jag kom precis hem från jobbet, vi fick sluta en kvart tidigare. Det har varit sjukt lungt idag, underbart! Har bara hunnit med att smyga runt & försöka att sno mitt täcke från sovrummet & tvätta bort sminket, tyst  som en mus - för att inte väcka min sambo som ska upp om några timmar. Den senaste tiden har vi typ gått om varandra jämt. Det är lite tråkigt, men bara att bita ihop :) Jag är ledig lördag & söndag, då får vi passa på att hänga med varandra. Det är somsagt alla hjärtans dag på lördag. En förbannat överskattad dag. Nallar, choklad, älsklingskuponger & kort i förbannelse pryder varenda jäkla affär. Till&med mataffärer.

Det är tragiskt att det ska behövas en dag för att uppvakta sin hjärtevän eller andra man håller kärt. Jag personligen blir lyckligare över spontana saker. Det tror jag de flesta blir faktiskt. Det blir sån hysteri över en jävla dag. Räcker det inte med julhysterin? Behöver vi verkligen en dag för att påminna de vi älskar om hur mycket vi faktiskt älskar dem? Jag tycker vi borde överösa varandra med kärlek vilken dag somhelst. & jag tycker så synd om alla singlar som sitter deppiga & känner sig ensammast i världen, bara för att det är alla hjärtans fucking dag!

För mig som lever i ett förhållande är alla hjärtans dag inget speciellt alls. Jag vet att min sambo inte är speciellt förtjust i nallar eller annat krimskrams som finns att köpa. & jag blir inte ledsen om jag inte får ett fång rosor eller en chokladask. Visst skulle man kunna ta en romatisk middag, bara för att. Men jag gör det hellre någon annan dag, helt spontant, i ärlighetens namn. Varför ska det bli en sån stor grej för singlar, varför ska de behöva känna sig misslyckade? Nej, slopa alla hjärtans fucking dag! Mer kärlek varje dag.