Jag är så förbannad & uppgiven på samma gång. Egentligen känner jag stor lust till att "anmäla" min vårdcentral, de tar ju fan inget anvar alls. & som tur är finns det någonstans att vända sig med synpunkter. Det får dock vänta, jag måste spara på krafterna. Att ringa som en galning & tigga om en läkartid, hela tiden få bakslag - det gör en urless. Jag behöver hjälp, men jag får ingen. Jag skulle väntat 2 månader. Men efter lite hjälp av B dröjer det bara 2 veckor. Det är inte så bara! Jag behöver en tid nu, jag behöver ett läkarintyg. Jag mår redan så fruktansvärt dåligt, jag orkar inte slåss längre.

Varför ska jag behöva ödsla min energi på att tigga efter en läkartid? & hur fan kan de egentligen prioritera bort mig? Jag är så sjukt frustrerad! Kan inte samla mina tankar alls & detta blir bara ett onödigt inlägg av virrvarr. Men jag behöver det. Just nu känner jag bara för att skriva av mig. Beklaga mig! Det är inte så konstigt att människor egentligen begår självmord, för när man söker hjälp för den psykiska hälsar - blir man totaldissad! Hur sjukt är inte det?

Deras jobb är att rädda liv vafan. & vad gör det om någon får gå med halsfluss en dag extra? Sånt får man minsann tid för fort, men jag & alla andra som mår dåligt, som är nerbrutna av stress & inte orkar något, som är trötta på vardagen, på att inte kunna sova, äta eller bajsa - oss spottar ni på. Era värdelösa svin! Mitt tips till er är att söka ett annat jobb, för inom vården passar ingen av er jag pratat med! Ni förtjänar att vara arbetslösa, för människor kan ni inte handskas med alls. IDIOTER!



Efter att ha ringt vårdcentralen 3 ggr på en vecka & blivit nekad tid alla gånger så har jag fått nog. Jag har pratat med 1177, kvinnan där tyckte det var förjävligt. Det är deras jobb, de kan inte neka mig tid! Ändå gör de det, VARFÖR? Jag ringde min chef & förklarade helt ärligt hur jag mår, att jag inte orkar & jag kunde inte ens hålla mig för gråt då. Jag hatar att behöva visa mig svag sådär. ÅH!

Ringde på hans initiativ Medicinskt Centrum, men de har bara specialistläkare & ingen allmänläkare som kan hjälpa mig. Kvinnan på 1177 sa att jag skulle ringa en psykiatrisk mottagning. Det tog emot, för jag känner mig inte "hemma där". & mycket riktigt, jag har egentligen inget där att göra, utan borde få hjälp av min vårdcentral. På psykiatriska mottagningen söker man liksom hjälp om man är mer illa däran eller lider a något annat.

Jag lider av stresssymptom! & inte fan blir det bättre av att veta att jag utan läkarintyg måste gå & jobba på onsdag. Jag kommer inte att klara av det. Jag kommer inte att göra dem nöjda utan sjukt besvikna. I nuläget känner jag att jag inte har något på jobbet att göra. Jag kan inte prestera, jag kommer bli galen om jag behöver stressa. & nu, när jag ringt överallt, alla dessa jävla samtal & blivit nekad hjälp - vad ska jag göra?

Jag känner mig så liten, så hjälplös & så maktlös. Jag kan inget annat än gråta just nu. Jag har lust att slita av mig håret, dunka huvudet i väggen eller skrika ut mina känslor helt hysteriskt! STIMULERANDE AKOPPLING behöver jag, behöver få vara för mig själv & bara koppla av, ta det lungt, utan tidspress, massa jävla krav hit & dit. Utan att behöva ha några höga förväntningar på mig eller någon som är mig hack i häl & skriker SPRING IDA! KÄMPA! Inte fan är det ett maratonlopp jag snackar om, utan livet på jobbet.

Ni vet ju själva. Alla har väl varit på donken? Några av er har väl till&med jobbat där en period i erat liv? Ni ser ju. STRESS. Man ska presetra på tid. Gästen ska inte behöva vänta längre än en viss tid. & när de millånga köerna väl tagit slut, inte får man andas ut en sekund då, nej. Då ska det diskas, sopas, springas i lobbyn, fyllas upp eller diverse olika arbetsuppgifter som arbetsledaren kommer på sådär bara hux flux. För de blir stressade av att se oss stå still. De blir stressade när i försöker koppla av en jävla sekund. När vi försöker få en sekund över till att andas.

Jag är så less på människor som inte förstår att de som arbetar bakom kassan inte är mer än människor de heller. Vi är inga jävla maskiner! & jag är så less på att spela trevlig mot dryga äckliga människor när jag helst av allt bara vill slå på dem. Man ska bara ta skit! Från alla håll. Det går inte att inte ta det personligt när det är PERSONANGREPP. & speciellt inte när man redan är smådeppig.

OM ni orkar läsa hit så tackar jag er för tiden. VAR RÄDDA OM ER! Jag ska försöka lösa detta. Jag tänker inte ge mig trots att jag har slut på krafter, för detta handlar om MIG, MITT VÄLMÅENDE & MITT LIV! Jag ser fram emt att få vara hemma & vila upp mig.