"Imorgon går du upp klockan sju tycker jag & fixar kaffe åt mig", sa min sambo. Det var mest på skämt faktiskt, men jag kan erkänna att jag inte hade gillat detta för ett år sedan. Gud, vad jag förändrats som person. Eftersom jag inte har något att göra uppe så tidigt (säg mig vem som kliver upp så tidigt om man inte måste?) så sa jag att jag kan förbereda kaffet ikväll så att han bara behöver ge perkulatorn el imorgonbitti. & det tyckte han lät bra. Gissa vad jag gjorde sen? Bredde mackor till min sötsambo & svärfar. Vilken kvinna jag är!

Jag har kommit fram till att jag nog är en kvällsmänniska. Det är på kvällarna jag är mest aktiv, jag presterar sjukt mycket när jag studerar om kvällarna. Tur för mig att jag studerar på distans & har möjligheten att fokusera den tiden på dygnet jag känner mig som mest taggad :) Om jag måste så kan jag faktiskt kliva upp i gryningen efter så lite som 2 timmars sömn & hålla mig vaken & faktiskt få ut något av föreläsningar. Men jag föredrar ändå att mogna till. Ni vet, mölja i en evighet med frukosten, styra i hemmet, ta en dusch. Sånt. & sedan när jag är människa igen uträtta allt viktigt.

På tal om något helt annat så tror Rebecka att jag smittat henne med svininfluensan. Jag visste inte själv om att jag hade det. Blev dock lite rädd när jag pratade med mamma & sa hur jag hade mått de senaste dagarna, med torrhosta, stelhet & smärta i både nacke & rygg. Ni förstår väl vad hon sa? Att jag borde gå till läkaren & kolla upp det. Känns lite märkligt att en så farlig, dödlig sjukdom har så diffusa symptom. Jag känner mig dock aningen bättre nu. Smärtan är borta, det känns mest obehagligt i luftvägarna & den envisa huvudvärksjäveln gör mig galen. Jag hoppas att huvudvärken beror på de antibiotikatabletter jag ätit en tid nu. Skönt att det är över! Slutligen vill jag sända varma c-vitaminladdade kramar till Rebecka med förhoppningen att hon kryar på sig snarast.