Två veckors tystnad


Du har väl aldrig riktigt varit någon att räkna med.
& det är det som gör ondast.
Att inte ha ditt stöd, kunna räkna med dig & lita på dig.

Jag klarar mig.
Bara det att det gör så fruktansvärt ont ibland.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0