Idag har vi firat en 88-åring :) Mycket mer än så har det inte blivit. Jag har inte haft motivation till någonting alls. Käkade god mat förut iallafall. Fläskfilé med ris & bearnaisesås. Perfekt en lördag! Jag har inga planer för kvällen vilket får mig lite deppig. Speciellt när jag tänker på att jag också skulle vilja klä ut mig & ha kul i goda vänners lag. Men jag har inte så många goda vänner i mitt liv. Hittade en perfekt outfit jag skulle velat haft på mig om jag hade firat denna dag. Ibland kan jag känna mig ganska ensam & undra över varför jag inte har fler vänner än de jag har. Samtidigt vet jag att det bästa för mig är att ha några få nära vänner. Jag skulle nog inte ha tid för flera.

Sedan känner jag mig själv så pass bra att jag vet att det är inte vemsomhelst som får lov att bli min vän. Jag släpper inte alla nära inpå. Har alltid haft svårt för människor av samma kön, tycker det mest blir bull av allt. Därför umgicks jag mest med killar på jobbet. Mina bästa vänner där var Cornelius & Jonna. Så klockrena på alla sätt & vis! Jonna är ett undantag, hon är ett slag för sig. Henne älskar jag så fruktansvärt mycket. Det finns ingen härligare människa än henne. Så tacksam att vi fann varandra för typ 3 år sedan. Aw. Nu orkar jag inte fördjupa mig mer i detta. Avslutar med ett stort hjärta till Jonna, Rebecka & Sara. Det är ni som bevisat vad en vän är. Oavsett titel.

Plättar är det som kommer mätta min mage idag. Vad jag ska svulla! Plättar med jordgubbssylt & grädde. Mums! Ett plättlagg är ett måste i varje hem tycker jag. För trots att pannkakor & plättar görs på samma smet så är plättar tusen gånger godare. Himmelskt. Ikväll får det nog bli idol i min ensamhet. Funderar på att unna mig något gott tilltugg men kan inte riktigt komma på vad. Brieost, kex & vindruvor kanske? För godis tröttnar jag på för fort. Jag har fått en förrskräckligt äcklig hosta, ett tryck över bröstet. Kan inte riktigt andas. Rebecka tipsade mig om Bisolvon, drack en kopp varmt nyss. Det känns som det hjälpte en del :)

Som blogg.se vägrade låta mig publicera förut. Blir det ofta så för er? Jag menar, det kan väl inte bara vara för mig som bloggen strular eller? Hursomhelst, visst är den vacker? Kommer passa perfekt i vårat sovrum. Jag har precis ätit vegetariskt från spicy hot, kände ett sug efter det. Kvällen blir lugn & stillsam i soffan tillsammans med galna katter medans älsklingen ska ut med bror sin på Otten. Fuck Otten säger jag. Varit där 2 ggr i mitt liv, det både räcker & blir över. HAHAHA! Härnäst väntar en dusch, det blir till att göra en helrenovering av kroppen var det tänkt. Härligt värre.

Jag kände en märklig känsla. Det var som att myrorna skrek efter mig. Jag gick dit & hittade denna tavla + en i färg. Det var liksom meningen. 45:- styck.

Kan man förändras så pass mycket att man inte behöver en vän vid sin sida? En vän som funnits i såväl med som motgång i 17 år? Jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Men jag vet att jag inte behöver en vän som inte finns där. Jag klarar mig så mycket bättre utan det faktiskt. Jag är trött på denna tystnad som kommer som en blixt från en klar himmel. & det är likadant varje gång det händer. Jag är less på att inte förstå varför & på att aldrig få en förklaring. Personligen tycker jag att jag förtjänar så jävla mycket mer än så. Kanske har alla människor olika syn på vad en vän är? Oavsett titel. Vad är en vän för dig? För mig är det någon man kan räkna med men aldrig ta förgivet, en vän finns alltid vid din sida oavsett vad, hon tröstar dig, stöttar dig & vägleder dig när du famlar i mörker. En vän glädjs åt din lycka & frågar hur du mår av omtänksamhet & inte av ren nyfikenhet. En vän behöver inte ringa varenda dag, men en vän kan inte hålla sig borta i månader & förvänta sig att allt blir som förr.

Sara & jag vill gärna sjunga en truddelutt för er. Låten går såhär - en busschafför, en busschafför. Men nu skiter vi i det. Jag beslöt mig för att gå hem från eneby & stannade till på ö&b för att handa gelé till sambon & lite smått & gott. Mest doftsaker faktiskt. Älskar när det doftar fräscht hemma. Precis avslutat en nästan 2 timmar långt samtal med mamma. Under tiden har jag pysslat lite här hemma. Tack gud för headsetet liksom! Städningen gick bra, var klar snabbare än väntat. Kanske för att både Gun & Börje envisades med att hjälpa till? Efteråt bjöds det på kaffe & kakor. Vi satt & fikade i en & en halvtimma. Vad jag älskar att lyssna på gamla människors historier. Hur underbara är inte Gun & Börje? :) Man kan inget annat än att älska dem. De kompletterar varandra så klockrent. & det är så välkomnande & varmhjärtade. Underbarare människor finns inte! Jag ska lägga mig till ro i soffan straxt & läsa i tidningen kattliv. Ha en fortsatt fin onsdag hörni.

Det tog emot att kliva upp när klockan ringde för en timma sedan, men nu är jag färdig & ska straxt knalla iväg. Onsdag idag & dags att ta tag i städningen hos Gun & Börje :) Jag somnade tidigare igår men klockan hann ändå bli efter tre. Elin & jag färdigställde vårt arbete om hjärtinfarkt. Vi blev sjukt nöjda! Längtar till på måndag då vi ska visa upp det för de övriga i gruppen. Vi är numera bara fem stycken pga ett avhopp till. Nu är vi nog bara 19 stycken i klassen totalt. Praktikplatsen är inte klar ännu & jag känner lite småpanik. Kommer Katarina hitta någon alls? Återstår att se. Ciao

Med fina rosavita skor & min rosa sportbehå som stödjer bröstcancerfonden.
Jag ser bara fördelar med träning! När kör vi?

Hur söt är han inte med sin goseråtta?

Bob & Jeppe.

Ville & Bob.

Ville & Jeppe.

Jeppe klättrar liggandes.

Ville testar ny sovstil.

Igår tappade vårat lilla monster en tand. Det blödde något förskräckligt. Sedan var tanden spårlöst borta tills alldeles nyss. Jag hittade den & kommer att spara den. Det är ju svansbäbisens första "mjölktand" vi ser att han tappat. Snart är det dags för fronter-träff. Jag hoppas att Katarina kommit någon vart med våra praktikplatser. Det börjar närma sig nu & det skulle vara på tiden att få reda på vart man blir placerad. Hoppas! Annars har jag inte gjort alltför mycket idag. Vaknade alldeles försent. Straxt innan ett klev jag upp. Kanske inte så konstigt med tanke på att jag fortfarande var klarvaken vid fem imorse? Fuck!

Imorgon ska jag iväg till Gun & Börje. De behöver hjälp med städningen & vi har bestämt att jag ska hjälpa till en gång i veckan mot en liten slant. Den slanten kommer att gå till Niklas & min matkassa. Smart va? Åt mitt sista piller mot bihåleinflammationen igår. Har känt mig helt kry, men inatt blev jag sjukt förkyld. Jag tycker att jag snart borde avverkat alla förkylningsvirus som finns. Vad skönt det skulle vara att slippa. Jobbigt att aldrig riktigt känna sig tipptopp liksom. Ser fram emot desperate housewives ikväll! Ska tömma kameran på bilder & uppdatera lite. Men det blir senare. Ciao

Måste bara få skrika rätt ut! Som ni vet fick vi VG på våra två grupparbeten. När jag fick reda på det gjorde det min dag. På bagarstugan tidigare idag såg jag att Katarina rättat en av de individuella uppgifterna. Jag fick VG. Det var inget jag förväntat mig alls. Kände mig ganska nöjd efter inlämning men trodde inte på VG. Anledningen till att det känns så bra är för att det var den första kursen, de första uppgifterna. Jag har inte suttit i en skolbänk sedan jag tog studenten 2005. Hitills har jag tre VG av sex uppgifter, väntar med spänning efter att få se resultatet på de tre återstående uppgifterna. (Måste förtydliga att VG är det högsta betyget vi kan få.)  :cool:

Tänkte dela med mig av kommentaren/omdömet:
Det märks att Du tycker om ämnet och att läsa bok ger dig extra insikt och att själv känna hur viktigt det är utifrån ett anhörigeperspektiv med tanke på din egen farfar! Och vill poängtera att din analys är mycket bra! Och din resume ger en bra bild av bokens innehåll! Och din utvärdering. Allt finns med! Väl godkänd!

En klok vän sa för en tid sedan till mig att den viktigaste relationen man har är den relationen man har till sig själv. Det viktigaste att vara bästa vän med är sig själv. Jag la det på minnet, grubblade analyserade & kom fram till att fan så rätt hon hade. En lång tid av mitt liv var jag min egen värsta fiende. Jag accepterade inte & jag älskade heller inte mig själv. Med handen på hjärtat kan jag säga att jag nu är min egen bästa vän. Jag älskar verkligen mig själv. Jag accepterar mig själv som jag är - med fel & brister. Jobbar på det som går att förbättra. Men kort sagt, jag är nöjd med mig själv. Jag känner mig tillfredsställd i livet.

Detta har lett till att jag är rädd om mig själv. Jag accepterar inte att någon behandlar mig illa eftersom jag vet att jag förtjänar så mycket mer. Den senaste tiden har jag funderat mycket på vad för människor jag har i min närhet & vilken betydelse eller roll de har i mitt liv. Jag kom fram till att jag egentligen inte behöver någon, jag är inte beroende av någon. Trots det har jag vissa förväntningar på människor i min närhet. Dessa förväntningar eller krav är inte att begära för mycket anser jag.

Jag vägrar att leva i skuggan av andra människor. Vägrar må dåligt för att andra människor inte respekterar mig & mina känslor. Därför har jag nu valt att prioritera. Ni vet säkert vad jag tänker skriva nu. Såg det nyligen på Egoinas blogg. Energitjuvar. Jag ger mina läsare samma tips som Egoina gav sina. De människor som tar mer än de ger – dumpa dem! Det går inte att leva ett liv med människor i sin omgivning som gör att man gråter mer än man skrattar.

Som bekant ska man aldrig ta någon förgivet. Där inkluderat – vänskap. Precis som man måste vårda kärleken för att den ska blomstra i en evighet måste man vårda vänskapen. & det är precis som i kärlek. Det är det lilla som gör skillnad, det är det som betyder något. Små saker i mina ögon kan exempelvis vara ett sms med frågan ”hur mår du?” eller ett samtal, behöver nödvändigtvis inte vara ett långt sådant. Det kan vara att lämna spår efter sig i bloggen när man ändå besöker den eller att skriva en rad eller två på facebook.

Alla människor fungerar olika, jag fungerar så att jag gärna pratar om problem eller det jag har på hjärtat just då. Jag har inte haft ett liv som varit som en dans på rosor, snarare tvärtom. Det är inget jag sörjer över idag, utan istället glädjer det mig eftersom det gjort mig till den jag är idag. Det som inte dödar härdar. Jag ser mig som en stark målmedveten ung kvinna, en tapper soldat. & hur mycket problem jag än har eller har haft - har det aldrig varit för mycket för att hjälpa en vän i nöd. Det är nog mycket för att jag vet hur det känns när man inte har någon att vända sig till.

I min närhet har jag en människa jag älskar lika mycket som jag älskar mig själv. Det är min sambo Niklas. Han är lika viktig för mig som jag är för mig själv. Det är han som alltid finns vid min sida, som lyssnar, stöttar & ger goda råd. Han är min absolut bästa vän. Jag känner mig fulländad med honom vid min sida, han kompletterar mig som ingen annan människa gör. Niklas är en människa jag inte vill leva utan eftersom jag älskar honom så förbannat.

Detta betyder nödvändigtvis inte att jag inte villa ha mina vänner kvar, jag vill bara göra er uppmärksamma på min insikt. Jag älskar er. & jag vill att ni ska veta att jag är en människa med känslor, precis som ni. Jag orkar inte hur mycket som helst. Då går jag hellre vidare & börjar en bearbetning. För sår på själen som aldrig får läka är den värsta smärtan som finns.

Nu är magen mätt, idag blev det pizza eftersom magen skrek efter mat. Vi kom hem från svärmor för en stund sedan. Hon var på strålande humör & spelade rock för oss :) Dessförinnan har jag pluggat på bagarstugan tillsammans med Elin & en kaffe latte. Jag vet inte om det blev så mycket pluggande, mest prat men det var supertrevligt. Känns som vi är så gott som klara nu iallafall. Skönt!

Hakade på Niklas ner till optikern också för att skaffa solbrillor till honom, vilket är ett måste ett år framöver de fina dagarna för hans del. Jag testade vanliga bågar & hittade ett par perfekta. Rosa. Så nu måste jag hitta en synfel också ;) Eller så skaffar jag brills iallafall? Jag har alltid velat ha glasögon. & jag passar verkligen i det.

Härnäst väntar en dusch, jag ska försöka få ur lite av färgen. Gick över tiden igår eftersom duschen var upptagen & jag är verkligen redhead nu. En sak jag verkligen vill berätta när jag ändå uppdaterar är att jag är så glad över att min hy blivit bra. Äntligen! Peppar peppar. Jag har inte haft finnar på jättelänge. Jag rekommenderar neutrogena visibly scrub. Använder den 2 ggr om dagen, men varje dag skrubbar jag inte hårt. Sedan har jag börjat använda ansiktskräm, en som tillför ren fukt. Antagligen berodde mina hudproblem på att jag trodde jag hade fet hy & använde produkter mot det men inte tillförde fukt. Därför gjorde min hy uppror. Just nu kär jag med en budgetkräm från Nivea, kostade ca 100:- på Kicks. Näste gång funderar jag på något dyrare. Förslag?

MIN låt.

Jag hade tänk mig en liten uppdatering. Lägenheten är mörklagd & har så varit sedan i torsdagskväll. Katterna har varit underbara. De tycks tro att det är natt hela dygnet. Detta har resulterat i att de är cool-lugna & låter mig sova. Vaknade sju imorse, pigg & utvilad. Men somnade om av utråkning. Såhär mycket & bra minns jag inte när jag senast sov. Det känns som det ligger ett lugn & en trygghet över vår lägenhet.

De senaste dagarna har spenderats på soffan utan att plugga eller att uträtta något stort. En typisk dag ser ut ungefär såhär. Min sambo väcker mig genom att dra mig i tårna hur han nu hittar dem? Sedan ber han mig & hjälp med ögondroppar som jag droppar i 2 olika med 5 minuters mellanrum 4 gå¨nger dagligen. Självklart ska han ha frukost också, äggmackor & oboy helst. Vilket innebär att jag får leka hemmafru & fixa det till honom, men det gör jag så gärna :)

Några gånger om dagen skriker han efter smärtstillande, eller ifrån duschen att han vill ha handduk, strumpor, kalsonger, tisha eller att jag ska hälla tandkräm på hans tandborste. Hur många gånger om dagen vi handspritar våra händer har jag tappat räkningen på. Jag har ingen tidsuppfattning alls, slumrar till i soffan då & då men vaknar lika lätt när min sambo letar sig fram i lägenheten. Idag har vi ätit BBQ Ribs från texas, ibland får man lyxa till det. & när passar bättre än nu?

Igårkväll när vi låg & pratade i sängen sa Niklas "vad skulle jag göra utan dig?" Så himla gulligt. Det bevisar ju att han uppskattar min ansträngning. Jag skulle absolut inte byta med honom. Tänk att vara blind för några dagar, totalt beroende av en annan människa.

Jag har funderat. Vad skulle man välja om man tvingades, att vara blind eller döv? Jag kan inte välja, jag skulle nog hellre dö.

Ville mår prima, han verkar inte förstått vad som hände honom igår. Vanligtvis, eller den erfarenhet jag har av katter sedan tidigare är att de är dåsiga. Ville däremot var fit for fight så fort han blev utsläppt från buren. Det första han gjorde var att uppsöka matskålarna. Det förvånade mig inte direkt, han är ett matvrak. Egentligen ska kastrerade katter helst inte hoppa & busa, men vad ska man göra? Han är kattunge, det är bara lek som existerar i hans hjärna. + mat & kel på det. Idag har Ville varit uppe & lagt tassen på en varm platta.

Alla mina tankar går till Ville som idag blir av med sina bollar. Jag har varit vaken nästan hela natten. Katterna var som galna eftersom det inte serverades någon mat efter klockan nio igårkväll. De är vana att gå & knappra när de vill. Bob har stått & trampat på mig, stångat & kurrat, allt för att jag ska vakna. Sedan ringde klockan & det var dags att stoppa in Ville i transportburen & köra mot veterinären. Resan gick fint men jag fick hjärtklappningar. Hatar verkligen att köra bil ensam. Väl hos veterinären var Ville lugn & stabil. Medans andra katter jamade hysteriskt låg Ville på rygg & myste samtidigt som han lekte med mig genom springorna. Aw, så söt! Kvinnan tog in oss i ett rum & Ville var hur cool som helst. Han busade med henne. Min lilla Ville. Vad jag älskar den krabaten. Det är så sjukt tomt utan honom här hemma. Att man kan älska en katt så otroligt.

Det är med sorg i mitt hjärta jag skriver dessa rader. Jag känner sorg & stor empati för alla Tinos vänner & anhöriga. Jag kan inte påstå att Tino var min vän men jag visste vem han var i och med att han var en vän till min sambo. Han hade sina problem men jag tyckte om honom, han har aldrig gjort mig illa.

Jag som många andra undrar; varför? Sedan finns den andra som tycker att man får skylla sig själv bara för att det handlar om droger. Hur kan man tänka så? Människor med empati, som förstår vad denna sorg gör med människor säger inte så. Bara för att det handlar om droger ger det ingen rätten att tänka så. Det är en tragisk händelse. Det är sorgligt & jag kan bara tänka mig hur de som var nära Tino känner. En sån smärta, över att förlorat sin son, sin bror eller sin bästa vän - önskar man inte ens sin värsta fiende.

Om jag får säga vad jag tror så vill ingen människa missbruka. Men när det gått så långt att det blivit ett missbruk är det svårt att slita sig loss. Jag kan inte se någon rättvisa i att unga människor lämnar jorden. Det och mycket annat har gjort att jag inte har någon tro till gud.

Jag anser att detta är samhällets fel. För de kunde behandlat Tino med värdighet & respekt. Att slussas in & ut på olika hem, vem hjälper det? Jag är mycket skeptisk till hela grejen. De är där på förvaring, men är det mycket mer än så? Får de verkligen den hjälp de behöver, försöker man ta reda på bakgrunden till varför det gick snett? Jag tror knappast det. Har man väl fått en stämpel går det inte att sudda ut den. Jag är kanske blåögd enligt vissa men jag vill så gärna tro att alla människor kan förändras med rätt verktyg.

Jag vaknade innan klockan idag & har satt fart med tvättandet. Jag borde försöka få något i magen till min tablett, men jag är inte sugen på något vi har hemma. Mår fortfarande inte bra. Nätterna är hemska, jag tror nästan att jag ska dö vareda natt. Vad är det för en hemsk huvudvärk jag fått, som inte riktigt går att sätta fingret på? Varför är jag så fruktansvärt känslig för ljud? & varför är jag så stel i nacken att jag inte kan böja mitt huvud framåt? Borde jag inte vara bättre nu, eller iallafall på bättringsvägen? Det är ju den femte dagen med dessa piller. Jag har missat mycket denna vecka. Skulle börjat träna i måndags, träffat gruppen på bibban, börjat arbetet om hjärtinfarkt tillsammans med Elin & städat hos Gun & Börje. Fuck! Imorgon ska jag lämna Ville hos doktorn klockan 8.15, sedan ringer dem när han vaknat till liv. Vad tomt det kommer bli utan hans prrrrrrr här hemma.

De senaste timmarna har såenderats ihopkrupen i soffan under täcket. Jag har till och med sovit. I flera timmar faktiskt! Gjorde en kraftansträngning & vek tvätt & städade i sovrummet förut. Sedan var jag helt slut. Nu har jag precis ätit en varm macka med champinjonstuvning på & efterlyst går på teven i bakgrunden. Fjärde dagen med penicillin idag, men inte fan känner jag mig bättre för det. Jag lever på hoppet. Imorgon är jag kanske frisk som en nötkärna? :thumbup:

Jag älskar dig! :love:

Här kan du läsa en intressant artikel, om du är intresserad av psyket.

Vi betygsätts med IG, G eller VG. Med andra ord är VG det högsta betyget man kan få. & vi kammade hem storvinsten på våra grupparbeten. VG VG VG! Fattar ni?! Med vår smått kaotiska grupp, alla problem, bekymmer & krismöten. Jag är så lycklig att jag tror jag dör.

Jag blir galen snart. Egentligen behöver man väl inte plugga när man är sjuk men jag gör det för att slippa tänka. Eller rättare sagt få något annat att tänka på. Jag känner mig ganska klar med mina individuella uppgifter men trälar med en om maginfluensa. & hur kul är det? Mygod! Hur ska jag kunna veta hur jag ska gå tillväga flr att hindra smittspridningen? Blir somsagt galen! ¤&/¤()/&=(/ 3 veckor kvar till det ska vara inlämnat, jag ligger bra till med andra ord. MEN jag blir irriterad när jag kör fast! Denna kurs är absolut ingenting för mig. Jag hatar fysiska sjukdomar. Förra kursen med psykiska problem var mer min grej. Jag vet inte hur många gånger jag funderat på att hoppa av. Minns inte hur många gånger jag kastat mina böcker åthelvete & svurit över venprover & maginfluensa. Allt är bara kaos runt omkring & jag orkar egentligen inte plugga. Jag skulle vilja gå i idé, stänga av alla känslor, trolla bort alla världens bekymmer. Jag skulle vilja ta semster, en enkelbiljett låångt bort från allt. Men något håller mig kvar, någon får mig att vilja kliva upp på morgonen & se dagsljus. Denna någon är min älskade Niklas. Jag kan klara mig utan allt i världen men utan Niklas vore jag dömd att misslyckas. Så tack min älskade tvillingsjäl, min trogna vapendragare, min tappra krigare! JAG ÄLSKAR DIG

Jag funderar på vad jag ska köpa till lillen & pappa när de fyller år. Deras födelsedagar närmar sig :) Ska försöka komma på något riktigt bra. Vad köper man till en 45-årig pappa & en 21-årig lillebror? Egentligen skulle jag suttit på bibban tillsammans med min grupp & pluggat idag. Men eftersom jag är sjuk blev det inställt. Istället sov jag för länge eftersom jag behövde det. Jag ska inte göra någonting idag. Försöker ta mig in i duschen, men jag vill inte. Det gör så ont med värme! Får försöka härda ut. Man känner sig ju alltid fräschare efteråt iallafall. Tur att jag bunkrat upp med snus så att jag slipper gå ut i kylan iallafall. Jag har faktiskt diskat idag trots att jag egentligen varken ville eller orkade. Nu ska jag försöka göra något av denna dag. Ciao

Jag är lack på er som aldrig svarar i telefonen, på er som aldrig ringer upp. Tror ni att min värld stannar för att ni tar en paus? Jag undrar bara vart fan ni är när jag behöver er. Jag ska lära mig att leva utan er, att klara mig på egen hand, utan ert stöd eller era råd. & när ni ringer mig ska jag aldrig någonsin släppa er in i mitt liv igen. Jag ska aldrig blotta min själ för er. För när jag behöver er för att inte gå itu VART FAN ÄR NI DÅ?

Det tog tre minuter från att jag satte mig i väntrummet till jag gick ut genom entrén igen. Så kort tid tog det alltså för läkaren att sätta en diagnos på mig. Inte hypokondriker utan bihåleinflammation. På dessa få minuter hann den kvinnliga läkaren kolla halsen, öronen, lyssna på lungorna & känna på mina lymfkörtlar. Hon bara skakade på huvudet & sa akut bihåleinflammation. Hela jag är svullen. Nu ska jag äta doxyferm & hoppas bli av med skiten snarast. Jag avlider annars pga smärtan.

Idol med Rebecka, katterna & massa godsaker.

Vad jag önskar att allt vore annorlunda. Vetskapen om att du en vecka efter jag hälsat på dig glömde bort det gör ont. Att du inte minns kanske får dig att tro att jag inte bryr mig om dig? Jag vill inte att du ska vara sjuk. :(

Handlat på nätet såklart. Denna gång fyndade jag ett par Nike träningsskor & den rosa sportbehån varav 20% går till rosa bandet. Dessa saker är ju egentligen ett måste eftersom jag ska sätta fart med träningen. & framförallt känns det bra att göra en god gärning vilket jag gjorde då jag klickade hem sportbehån. Trots det känner jag en gnagande ångest. Det är tufft ekonomiskt att vara studerande. Man måste riktigt tänka vart man lägger varenda slant. Men eftersom träning är botemedlet på allt (enligt min sambo) så löser sig kanske detta också när jag väl sätter fart med träningen? ;)

Får greenpeace bete sig hur fan de vill? Ursäkta svordomen, men den känns ändå ganska passande. Nu ska ni får höra något sjukt. Jag stod på Drottninggatan efter att ha sprungit på Emelie & pratade om livet i allmänhet. Då dyker det upp en snubbe som gubben i lådan från ingenstans & störde vårat samtal. Det hör väl till folkvett att inte bara gå fram & avbryta sådär?!

Snubben började prata om att isar smälter & vi försökte bli av med honom genom att vänligt men bestämt säga "vi är inte intresserade". Egentligen finns väl intresset där. Jag är för hjälporganisationer. Men problemet är att jag inte har råd. Det argumentet försökte jag med. Jag blev totaldissad. Denna snubbe påstår att jag är rik med mina 7800:- i månaden som jag får från csn.

Rik?! Är det ett skämt eller? Vet han hur hyrorna i dagens samhälle ser ut, för att inte tala om elpriserna eller hur dyrt det är att äta mat? Jag orkade inte försvara mig. Ni som lever på csn & betalar era egna räkningar vet hur tufft det är. Han avslutade med att säga till Emelie "Du har iallafall en ursäkt som är arbetssökande" sedan vände han sig till mig & sa "Du har fan ingen ursäkt & borde ta ditt ansvar. Du har förstört jorden!"

Efteråt satt jag på Waynes tillsammans med Elin & betraktade hans arbete på stan. Jag blev sjukt upprörd. Han verkligen förföljer dessa stressade eller ointresserade människor. & sedan dissar han dem när de inte vill gå med i Greenpeace. Jag accepterar hans arbete, men jag tror de flesta som arbetar med att "ragga" bidragsgivare till olika organisationer mest gör det för sin egen inkomst skull - inte för att de verkligen brinner för det de gör. Brinner man för det man gör går man inte till personangrepp utan "pratar omkull människor", om ni förstår vad jag menar? Jag tror han egentligen hatar sitt jobb.

& jag tycker verkligen att de borde acceptera människor som av olika anledningar inte vill bli bidragsgivare. Jag tycker inte man ska behöva försvara sig, för att sedan få en skopa skit. Dagens tistel till denna hemska Greenpeace snubbe som inte vet vad respekt är!

I en sekund efter upptäckten av detta


förbarmade jag mig över att vara trekattsmorsa.

Men jag insåg ganska snart att det är lite deras charm som gör att jag älskar dem så otroligt.
Detta var Villes verk. Vid upptäckten var hela rullen utrullad & halvdödad.
Jag rullade ihop den & ja, jag tänker använda det.

Bild från amelia.se


Som jag skrev tidigare har Beata en insamling till bröstcancerfonden. Vi fick häromdagen veta att hon gör det som en god medmänniska men också för att hon har bröstcancer i släkten. Jag vill hylla de människor som engagerar sig! Samtidigt vill jag passa på att tipsa er om hur ni kan bidra. Antingen gör ni det på Beatas insamling, genom att köpa ett armband från emno varav 50% av intäckterna går direkt till bröstcancerfonden.

Är inte armbanden fina? Bilderna är från hemsidan jag skrev om ovan.




Eller så går ni till närmaste affär & bunkrar upp. Nedan följer exempel för alla plånböcker;



Stadium säljer dessa. Jag har även sett dem på ellos.se. Vem vill inte ha sina älskade bröst i en rosa sportbehå?


GHD säljer detta. Lyxigt & rosa. Här finns en till lyxigt rosa.


Är du godissugen? Välj Ahlgrens rosa rattar :)


Toapapper behöver alla. Välj rosa, välj lambi.


Disktrasor är också ett måste. Välj de rosa för sakens skull.

Om jag nådde ut till fler läsare skulle jag också engagera mig sådär. Men nu är jag ingen storbloggare. Därför vill jag göra de läsare jag har uppmärksamma på hur ni kan bidra. Det är det minsta jag kan göra.

 Ett annat sätt att bidra är att du sprider länken vidare till människor du känner & på så vis gör de uppmärksamma så att de kanske skänker en slant eller handlar något av det rosa jag föreslagit. (Klicka på ordet länken & kopiera adressen från din webbläsare, sedan klistar du den till människor på din  msn, din blogg eller liknande.)

Här kan du lägga upp en bild på dig själv. Målet är att bli 100 000 rosa hjältar.

Till Sara för att hon alltid säger så kloka saker & för att hon får mig att skratta i de mörkaste stunder. Hon finns på msn som min personliga terapuet. Vad skulle jag göra utan dig Sara?

Tack också till Elin. Som jag tidigare kallat klasskamrat i min blogg. Jag ser henne som mer än en klasskamrat, hon är en vän. En ung kvinna jag tycker väldigt mycket om. Det finns ingen självklarhet i att hon ska lyssna på mig eller ge mig goda råd & stötta mig, men det gör hon. Vi har inte känt varandra speciellt länge, men hon har redan gjort så mycket. Jag skulle blivit galen om jag inte hade Elin att analysera & ventilera "gruppen" med.

Jag är så tacksam för att det finns fina människor.

Vila i frid.

Hur mår ni idag? Jag är genomförkyld & nyser konstant. Men jag deppar inte för det. Duschade, klädde på mig kläder & gjorde mig fin. Varför vet jag inte, jag har inga planer för dagen. Får helt enkelt se vad som händer. Men det är ganska härligt att känna sig fin för sig själv också.

Du har goda chanser att leva längre än dom flesta. Du har en sund livsstil och både njuter av livet och samtidigt lever livet. Precis som man ska göra. Som en tankeställare så gå gärna igenom frågorna en efter en och tänk noga igenom om det går att förbättra ytterligare. Som du redan vet är livet härligt och kanske kan det bli ännu bättre. Skriv gärna och berätta för oss hur det gått för dig och om denna test betytt någonting för dig. Vi är intresserade av att det går bra för dig. Jag önskar dig lycka till. Vill du veta hur din framtid blir enligt astrologin? Titta då på länkarna till höger. Hälsningar Rolf Ekberg. PS Det finns en viktig faktor som vi bara delvis räknat med i denna test. Det är läkarvetenskapens framsteg inom dom närmaste åren. Vi står inför flera genombrott inom många medicinska områden och om du själv kan bidra med att förlänga ditt liv i bara ETT år så kanske det betyder att du får ta del av något medicinskt framsteg som förlänger livet i TIO år eller mer. Tänk på det!

Cornelius saknade en bild på mig i grönt hår bland bilderna "mitt hår under åren". Självklart bjuder jag på en hemmagjord bild eftersom jag inte hade någon i arkivet :)

Angående det.

Jag är sjukt nöjd med beställningen. Dessa cardigans är jag förälskad i. Så sköna & lite härligt stora. Läste kommentarerna innan jag beställde & anpassade storlekarna efter kommentarerna. Det blev perfekt. Strumpbyxorna var sjukt små i storleken, det krävdes några storlekar större. & legginsen var en storlek mindre. För allt på bilden fick jag betala 1000:- Inte illa va? Skärpet är i äkta skinn & jag har letat efter ett flätat hur länge somhelst. Aw. Detta är absolut inte sista gången jag nätshoppar. Men innan jag gör det igen ska denna faktura betalas :)

Här sitter jag & myser under täcket i soffan med datan i knät. Fördriver lite tid på msn tillsammans med Kurre, Elin & Lina. Eventuellt har jag äntligen hittat en taggad träningskamrat :) Skulle vara soft att komma igång. Det är ju ett sätt att bli av med stress. & eftersom vi pratar om att träna på förmiddagar isåfall, så kommer jag ju in i rutin. Kanske kan jag inom snart framtid gå & lägga mig som en normal människa tillsammans med min sambo på en normal tid? De senaste månaderna har jag legat sömnlös på soffan långt inpå småtimmarna. Grubblat för mycket. Det är alltid tankar som håller mig vaken. Jag har också kommit fram till att jag är en kvällsmänniska förtillfället, är som mest aktiv på kvällarna. Pluggar helt klart bäst då. Hur fan kommer det sig? Idag lagade jag middag som var klart en stund efter att min utsvultna sambo kommit hem från gymmet. Det blev potatis & korv-gratäng. Gott som fan! Så gott att min sambo trodde potatisgratängen var köpt? Vilket den såklart inte var. Jag slet som fan med att skala & skära potatis. Kul att maten uppskattades iallafall. Nu är det dags att stänga av datan & hoppas på besök från John Blund. Imorgon står fronter-träff på schemat. På onsdagkväll ska jag tvätta. Nästa vecka ska vi kastrera Ville :$ Natti

Höstmysigt.

Jonna ringde & sa att jag skämmer ut henne. HAHAHA! Hon satt på bibban när jag ringde & hade såklart hööögsta volymen på telefonen som låg i den fullproppade väskan så att hon inte hittade den. Schemmigt! :D Jag har hitills idag inte fått speciellt mycket gjort, men jag är nöjd ändå. Dammsugit & skurat golv, rensat kattlådan & pluggat. Det känns inte som de individuella uppgifterna denna gång kommer att ta så lång tid. Desto mer tid får man lägga på att plugga in allt eftersom vi kommer att ha e-tentamen. Pirrigt. Väntar på att golvet ska bli torrt så att jag kan fortsätta att pyssla lite. Puss

Denna svarta, trekantiga, grovstickade sjal - efterlyser sin ägare!

Jag har satt fart med pluggandet nu. Men jag tycker inte om lagar & paragrafer. Fattar nada. JONNA HJÄLP MIG! Ska ringa en sväng till mamma också, om hon kan lägga på luren nån-jävla-gång! :S

Aw.

Ingen har väl undgått att det är Oktober, en rosa månad. Det finns så många olika sätt att bidra. Det finns mängder av människor som driver sin egen insamling. & hur fint är inte det? Vill man inte göra det finns det alternativ. Exempelvis så säljs toapapper & mopp + hink, en viss summa går till bröstcancer fonden. Toapapper behöver alla, ellerhur? Visst att det kanske är några kronor dyrare. Men det går till en god sak. Tänk om, tänk rosa.

(Mina länkar går till beatas.se som jag vet är seriös, detta är fjärde året hon hjälper till att samla in pengar.)

Lillebror & Storebror


Vit äppelglögg <3 Alkoholfri såklart


Mys i soffan med Jeppe & Ville trängandes

Den låten har betytt mycket för mig under många år.

Vilken myssöndag jag haft. Ska fortsätta med det istället för att blogga :) Ciao

Jag kollade aldrig på mammas pojkar eftersom jag anade vad det skulle vara för skit. Dock slog nyfikenheten till då det gick upp för mig att Towa var med. Såklart man vill se henne göra bort sig. Så jag kollade en stund & upptäckte ganska snart att en som jobbar på hemköp också är med. HAHAHAHAHA. Nu kan jag inte sluta skratta. Så tragiskt!

Ett chips, en ynka chipsjävlabit förändrade allt. Nu känner jag mig lite mer fit for fight.

Jag tänker inte be om ursäkt för att jag inte uppdaterat bloggen. Däremot tänkte jag berätta för er att jag har en Ida-dag idag. Jag har haft telefonen på ljudlös eller avstängd större delen av dagen. Msn vill jag inte logga in på eftersom jag känner mig så fruktansvärt osocial. Orkar helt enkelt inte med någon annan än migsjälv idag. Men jag kan ändå inte motstå katternas charm. Är det inte underbart att de står utanför & skriker samtidigt som de krafsar på sovrumsdörren? Aw. Mina små hjärtan! Självklart får de göra mig sällskap medans jag kollar på webbteve & myser under täcket. Har fått någon märklig slemhosta & huvudvärk har jag också. MEN finklädd är jag. Inga mjukiskläder eller nakenhet här inte. Kläder gör så mycket när man känner sig off. Nu tänkte jag ta mig en sväng till affären & handla chips. Ha en fin lördag!

Det värsta jag vet är idiotmänniskor. Nu tänker jag inte nämna varken namn eller varför. Ville egentligen bara få ur mig lite ilska innan jag ska sova. Det bästa är kanske att sopa rent framför sin egen dörr innan man hackar på andra. Men du är ju totalt efterbliven & tänker bara på digsjälv. Hur perfekt tror du att du är? Jag ska tala om för dig att du är värdelös. Inte ens om du vore den sista människan på jorden skulle jag beblanda mig med dig. Idiotidiotidiot. Världen skulle vara så mycket bättre utan dig. & varför kanske du kan räkna ut själv? Fyfan för dig. Det du inte förstår är att detta gör störst skada på någon annan än den du har för avsikt att skada. Gör världen en tjänst, kliv av.

Godnatt

Jag har aldrig fått följa Andra Avenyn för min sambo eftersom han anser att det är ett svensk skitprogram utan att ens ha gett det en chans. Har lyckats följa det någorlunda tackvare nattavsnitten & webbteve. Kollade precis ett avsnitt & grät en skvätt, blödig som jag är. Förövrigt har jag inte haft min pluggfria helg, kunde inte låta bli att läsa lite förut i brist på annat. Men imorgon & på söndag ska jag låta bli. Nu ska jag fortsätta mina nysattacker i soffan. Förut drack jag glögg. Blev lycklig när jag hittade alkoholfri vit äppelglögg på hemköp :) Underbart.

För det är jag värd. Sedan sätter jag fart med den nya kursen på måndag igen med nya krafter. Nu ska jag ha en mysig fredag med migsjälv & katterna. Det första jag ska göra är att gosa ner mig & läsa chic + solo. Det känns som jag måste unna mig saker jag tycker om & lyxa till det lite utan några krav eller måsten. Dessa 3 dagar i Växjö har varit sjukt påfrestande, stressiga & intensiva. Men samtidigt har jag dragit lärdom av alla föreläsningar. Jag måste påpeka att Växjö har den sämsta maten. Beställer man en bakad potatis i vår stad vet man vad man får. Allt ligger fint på tallriken. I växjö kom det in i en pappersfyrkant. Potatis underst. Röran bestod av den såsen man får i kebaben där. (Det måste påpekas att de inte har röd, vit eller mild sås. De har EN.) I såsen var det isbergssallad. Tänk er varm isbergssallad. Uäk! I tisdags var vi en millimeter från att krocka med ett rådjur men Lina väjde över i det andra körfältet & jag fick ont i nacken. Snygg räddning iallafall! Då slapp bilen gå sönder & rådjuret dö. Igårkväll när vi åkte hem var det mörkt & regnet öste ner. Vi såg en meter framför bilen typ. Vi stannade till i Jönköping på McDonald´s vid a6 & käkade innan vi for vidare. Jag & katterna var lika glada över att se varandra. & jag har verkligen problem med att åka bort sådär. Men det funkade klockrent med Lina & Elin. Vi låg & snackade alldeles för länge då vi egentligen borde sovit. Jag fick en känsla av pyamasparty med kuddkrig. & det underbara är att vi verkligen funnit varandra. Det är fint när man finner någon man klickar med. När allt faller sig naturligt & det känns som man känt varandra hela livet.

Ha en fin helg! :)

Ni som följt min blogg vet att jag skrivit endel om mina tankar inför venproverna. Det var verkligen ingenting jag såg fram emot men jag blev chockad över min reaktion igår. Det värsta jag varit med om. Allt började helt okej, jag stack låtsasarmen & fick ut blod men jag kände att alla moment inte flöt på klockrent. Var ganska skakig på handen & det är viktigt att man inte rör nålen i patientens arm eftersom det orsakar smärta. Jag var fast besluten att Lina skulle sticka mig & jag henne. Hon stöttade mig. Som en blixt från en klar himmel när jag stod i metodövningsrummet kände jag mig svimfärdig & beslutade mig för att gå ut i korridoren & hittade där en anslagstavla med information om csn. En kort stund senare kommer Roger förbi där jag står apatisk & frågar "håller du på att svimma, hur mår du egentligen?" Jag vet inte om jag såg ut som ett spöke. Men där brast det. Jag har svårt att förklara varför jag reagerade som jag gjorde. Men det hemskaste var ändå att inte kunna styra kroppens reaktion. Jag började skaka, hjärtat slog på tok för fort, jag blev röd på hela bröstet, mina armar blev flammiga & jag svettades. Så jag svettades. Hela min tröja var dyngsur på ryggen, mina ben var blöta. Katarina & Roger stöttade mig & berättade om att detta händer minst en person i varje klass. & Roger själv har haft "fobi" för venproverna. De erbjöd sig att vi kunde vara ensamma i ett rum & testa på det. Men jag kände att jag mentalt inte var förberedd. & efter denna panikångest-attack kände jag att jag inte kunde gå tillbaka till rummet förrän de hade plockat bort allt som har med venptover att göra. En man i min klass satte sig hos mig & pratade till mig lungt, som en terapeut. Precis som att han förstod att det var en ångest-attack som drabbat mig. Hans bemötande gjorde mig lugn. Det slutade med att jag inte stack någon, ingen fick sticka mig heller. Men jag gick tillbaka in i rummet när sakerna var bortplockade & tog blodtryck på Elin. Efteråt kände jag mig så dum. Jag skämdes verkligen. Man kan somsagt inte hjälpa hur kroppen reagerar. Men jag var absolut inte förberedd på detta & min reaktion chockade mig. Trots att mina klasskompisar som var med sagt att jag inte behöver skämmas eller känna mig dum, så gör jag det. Ett tag ifrågasatte jag vad i helvete jag gjorde där överhuvudtaget. Detta är en del av kursen, men det var fler än jag som inte stack. & jag har inte sökt en utbildning för att bli undersköterska eller sjuksköterska. Det är inte så vanligt att man som vårdare tar venprover. Jag ska smälta allt detta. & kanske är jag mentalt förberedd under praktiken eller nästa gång jag är i Växjö. Är jag det tänker jag göra ett försök att ta venprov på någon.


Bakgrund: Jag har aldrig någonsin tyckt om att ta blodprover hos doktorn eftersom det gör så sjukt ont i mina armar. Aldrig har jag vågat kolla. Att sedan sticka någon när jag vet hur ont det gör på mig & när jag är osäker på momenten kändes bara helt fel. Hela grejen äcklade mig. Jag klarade inte av att se varken vener, nålar eller blod. Jag är absolut inte rädd för blod. Det är mer synen av när en nål går igenom huden. Detta har för mig alltid varit oerhört smärtsamt. Eftersom jag har dåliga erfarenheter blev detta svårt för mig. Dessutom anser jag att det var mer teoteriskt än praktiskt. Efter att ha stuckit en låtsasarm ett fåtal gånger & inte få till det klockrent med alla moment stressade upp mig. Jag hade läst mig till hemma i min ensamhet hur man tog prover. Men det är svårare att få till det i praktiken. Det krävs verkligen fingerfärdighet. Att ta bort stasen när blodet rinner & fortfarande hålla nålen helt stilla i patientens arm. Uff! Till saken hör också att jag inte fick något förtroende för de "lärare" vi hade där. Allt kändes stressigt, påtvingat.

Just nu fokuserar jag på att slappna av & bearbeta dessa intensiva dagar. Imorgon lovar jag en uppdatering om den värsta dagen i mitt liv, som faktiskt var idag. Venprover.

För att summera Växjövistelsen enkelt kan jag beskriva den med ett ord. Intensivt. Det har varit föreläsningar 8 timmar om dagen. Vi har hoppat väldigt mellan olika ämnen. Alla föreläsningar var nödvändiga, vissa mer intressanta än andra. Men så är det väl alltid? Dock upplevde jag det hela som väldigt sammanpressat & stressigt. Det har varit mest teoretiskt men en del praktiskt. Som idag då vi hade HRL & fick intyg på att vi är kunniga inom det. Det delmomentet var sjukt kul. Att ge hjärt & lungräddning på en docka. Vilken adrenalinkick det gav, trots att det var en död docka vi försökte rädda. Jag tror att jag skulle hantera en sån situation utmärkt trots att man säkert blir skärrad oavsett om det är någon man känner eller inte som svävar mellan liv & död.

En sak som var sjukt irriterade var en person i klassen, alla övriga inklusive jag kände exakt samma sak. Det suckades, hostades, harklades & fnissades varenda gång denna person öppnade käften. Man tänkte KAN DU INTE HÅLLA KÄFTEN SNART. Första dagen var värst, jag vet inte hur många avbrytningar vi var uppe i då. Men den andra dagen avbröt denna person FYRTIO gånger. Fatta så mycket det egentligen är. Vi är en klass på 20 personer, ingen annan får en syl i vädret eller känner att man ”har tid” att ställa väsentliga frågor när denna person hela tiden avbryter. Vid en snabb uträkning kom vi fram till att var fjärde minut inledde personen sin fråga med ”det kanske inte har med saken att göra”, ”får jag fråga en sak?” eller så lekte hon proffs & besvarade andra personers frågor. Jag menar, så gör man inte! Borde man inte lägga märke till att andra personer stör sig på detta? Iallafall när det är så uppenbart. Att denna person avbröt gjorde att vi hela tiden gled ifrån ämnet. Jag minns vid ett tillfälle då vi pratade om stroke. Då drog hon parraleller till hästar & började berätta om en incident. Vid ett tillfälle pratade vi om diabetes, vid det tillfället halkade vi in på när hennes hund blev hundbiten. Wazzup liksom?

BLA BLA BLA. Jag är ganska irriterad & så men här ligger vi i våra sängar på Ringvägen & pratar lustigheter :) Vi grimarserar & leker härmapor. Det är väl typ dagisnivå. Våra hjärnor är ganska förstörda efter för lite sömn, för mycket kaffe & sjukt mycket information. Nu säger jag tack & adjö. Ni vet att jag lever iallafall.

Jag har tagit stick i fingret idag på Elin & hon stack mig. Vi kom fram till att jag måste kontakta sjukvården. Mitt blodsocker ligger på 9.9. Har jag diabetes? :|

Nu har jag landat i sängen under ett ganska skönt täcke men fortfarande inte ett duntäcke. Funderar lite över hur de tänkte att jag skulle få ihop det med ett enkelt påslakan men ett dubbelt täcke. Hm. Dags för sömn snart känner jag som varit vaken alldeles för länge :( Är helt rödsprängd i ögonen & känner mig helt efterbliven. Fick väl två timmars sömn inatt, bortser man från det har jag nu varit vaken 36 timmar. Det sliter på kroppen. Magen har ballat ur totalt. Jag har svinont & ser ut att vara supergravid ellernåt. Imorgon blir det en kortare dag, får se om jag är piggare på att blogga då :) Saknar min älskling & svansbarnen.

& diskuterar besvikelse över rummet som inte alls var vad vi väntat oss. Duntäcken? Psch! Det är supertunna polyestertäcken. Vilket innebär att vi kommer att frysa ihjäl. Alla tre känner sig ganska apatiska efter en händelserik dag med mycket information att smälta, så vi vet inte om vi är redo för en fight ;) Värdinnan är & handlar, så vi kan varken duscha eller bädda eftersom vi saknar lakan & sånt. FUCK! & desperata börjar om lite mer än en halvtimma. Jag känner mig hjärndöd & har vissa svårigheter med att hitta tangenter & formulera ord. Nu funderar vi på att ha en brandövning.

Jag älskar den! Längtar efter nya albumet.

Så häng dom högt
Så häng dom långsamt
Men häng dom högt
Jag kräver hämnd
En tidig morgon
Född till tönt

Så lägg dig ner och sov, lilla syster
Bara lägg dig ner och bida din tid nu
Jag vet, du vet vad som måste ske nu
Jag tror stenhårt på din plan
Häng dom högt, häng dom högt

När du grät på festerna
Var jag aldrig bjuden in
Du föll isär inför gästerna
Jag byggde upp dig bit för bit, igen
Bit för bit, igen
Bit för bit, igen

Så blev jag expert på att vänta själv
Man vänjer sig snabbt, man väntar på nån
Glasögonormen reflekterar ljus, skjutsar dig hem, villkorslöst
Bakpå min cykel höll du mig, som i kramp
Du landade hårt, du var nog alltid sjuk

Lägg dig ner nu och sov, lilla syster
Bara lägg dig ner och bida din tid nu
Jag vet, du vet vad som måste ske nu
Jag tror stenhårt på din plan
Häng dom högt, häng dom högt

När du grät på festerna
Var jag aldrig bjuden in
Du föll isär inför gästerna
Jag byggde upp dig bit för bit, igen
Bit för bit, igen
Bit för bit, igen
Bit för bit, igen
Bit för bit, igen

Jag har satt igång med tvätten. Härnäst väntar en sväng till affären för att köpa "matlåda", diska, hänga tvätt, städa kattlådan & fortsätta packa det som packas kan. Hoppas jag blir trött & lyckas sova några timmar innan det är dags för en fyra-timmars bilresa inatt/morgonbitti. Hejsålänge :)

Är det en slump att ni alltid tittar in när jag är en bitterfitta som är helt ur form?

Här doftar det underbart av vitlök. Inget blir någonsin som jag planerat. Kom aldrig in i duschen för att värma mig, hann aldrig ta min soffa & plocka fram boken. Min älskling kom hem, vi gick till affären & sedan var hann snabb som fan fram med täcket & ner i min soffa. Själv springer jag fram och tillbaka mellan köket & den andra soffan för att kolla till vitlöksbrodet. Ska bli smarrigt att stoppa något i munnen & bli mätt i magen :) Vi får se om jag återkommer. Om inte, sov gott.

Någon hade plockat bort fönstret i trapphuset för att mixra med parabolen där ute. För en stund sedan fick jag nog eftersom det drog iskallt. Ringde hyresvärden för att fråga om det var dem som arbetade en söndag, vilket det inte var. Han blev skapligt sur eftersom någon tog sig friheter att mixra sådär. Men i en bil påväg hem från Örebro fanns inte mycket han kunde göra. Han misstänkte vem det kunde vara eftersom bara en person har en sladd dragen från sitt fönster till parabolen på taket. Jag knackade på & bad dem att sätta tillbaka fönstret.  Nu är fönstret på plats.

Jag är frusen & känner mig mest som en isbit. Funderar på att tina migsjälv i en supervarm dusch. & sedan fortsätta min mys-söndag. Kanske steka potatisbullar om jag orkar. Sambon är fortfarande iväg. Vilket lyx att Johan bjöd honom på tacos efter träningen liksom. Själv är jag utsvulten & nästintill döende, men jag har ingen ork till en så stor ansträngning som att laga mat. Vad hårt livet är ;)

Läste aldrig boken i soffan under mitt täcke förut. Det blev sängen & lite kvalitetstid med katterna. Allt fokus på dem. Bob var överlycklig & kurrade på som fan under mitt täcke - tills Ville anföll honom. Då ville han inte vara med mer utan försvann till Niklas fotända. Istället tog Jeppe plats på min mage & gosade järnet - tills Ville skulle snutta på hennes fötter. Då la hon sig på Niklas kudde. Ville följde efter. Kvar låg jag ensam & frusen. Med tre katter i sängen men inte tillräckligt nära. En varm dusch var det ja.

Idag har vi varit hos svärmor, druckit kaffe & skrattat. Det är en riktigt fin höstdag, lite småkyligt men det går an med vinterjackan. Funderar forfarande på hur jag ska överleva vintern. Önskar att jag var en björn & fick lov att gå i ide. Hur skönt vore inte det? Jag har börjat packa lite smått inför Växjöresan på tisdag. Mössan & väntar får följa med. Det är nog hur kallt somhelst när vi beger oss vid fyratiden på morgonen. Änglatofflor ligger överallt & det finns mycket jag kan pyssla med här hemma. Men idag skiter jag i allt :) Det blir soffmys med katterna. Igår fick jag den försenade presenten av älskade bror & mamma. Dynamisk psykiatri. Jag är så glad över den boken. Där står allt. I skolan jag går har de inget krav på böcker man måste använda sig av. Vi får referenslitteratur som vi kan använda oss av. Men Roger tipsade om Dynamisk & klinisk psykiatri, om vi ville investera i två böcker som vi har nytta av för resten av livet. & jag har båda nu, yes! Up next; soffmys med täcket, Ville & boken :) Ciao

Måste bara tillägga att jag gosat med världen goaste hund idag. Kiki Dee. Alla med förutfattade meningar om raser som pitbull/amstaff/engelsk staffordshirebullterrier borde träffa denna underbara hundjäkel. Pusskalas för hela slanten. Det finns ingen mer kärleksfull hund än hon. Jag har gosat med två underbara amstaffar rättare sagt. Mor & dotter. Men Kiki Dee är en riktig pussis. Slutligen vill jag säga: ett skott i pannan skulle sitta fint på de jävlar som använder sig av hundar som någon slags penisförlängare. Det är människorna som "uppfostrar" dessa hundar som är monster, inte hundarna! Likaväl som det finns människor som är labila & med psykiska störningar så finns det hundar som är så. MEN överlag är dessa raser egentligen inte värre än någon ras. Inför åldergräns, hundkörkort eller vafan som helst. Det är djurplågeri att prägla en hund med kamp & göra den till något den inte är. FUCK YOU alla losers som måste ha en hund vid er sida för att spela tuffa. Köp ett knogjärn istället!

Detta är Bella. Bilden har jag stulit från Hanna.

Kanelbullens-dag är det idag. Är det en ursäkt för att få äta sig fet på bullar? Jag bara undrar. Min mage ger ifrån sig underliga läten. Den skriker efter mat. Jag ber den vänligt men bestämt att hålla käften, men den fortsätter. Utanför klappar folk händerna, bilar tutar hejvilt. Gick det bra på hockeyn? Svara inte, för ingen kan bry sig mindre än jag. Allt jag ber om är lite tystnad. & det är det enda jag inte får. Livet är hårt.

Visste ni att man får grönt bajs av naturdiet med päronsmak? Om inte, så är det värt att notera.

Det är omöjligt att sova då grannarna spelar sjukt hög musik med extra bas så att soffan jag ligger i vibrerar. Det är fullkomligt omöjligt att fokusera på teven eller datan eftersom jag inte ens hör mina egna tankar. Detta är sjukt frustrerande speciellt med tanke på att jag har en förjävlig huvudvärk som inga piller i världen råder bot på. Jag vill inte höra mina grannar pissa & stöna när jag befinner mig på toaletten för att uträtta mina behov. Hur irriterande är det inte att det är så lyhört? & vem fan stönar när den pissar?! Jag vill inte ens tänka på när & om någon flyttar in i den stora lägenheten som är ledig, vägg i vägg med oss. Varför inte? Jo, för att de är de som bor under jag hör. Jag hör dem pissa & stöna. Jag hör deras juck eftersom sängen stöter emot väggen. Jag får sitta här som en bitterfitta för mig själv. Plågas av den förbannade basen. För en sak har jag lärt mig. I vår fastighet har vi ingen störningsjour. Men om de skickar någon ändå som anländer FÖRSENT då de störande grannarna redan dragit till krogen, ja då får man själv stå för kalaset. Jag undrar vad det är för isolering i våra väggar egentligen? I skrivande stund passerade en bil med trasig fläktrem. Det störde mig. Precis som allt annat idag. Jag funderar på om jag ska klä på mig & plinga på hos grannarna. Men jag är för feg. Vem vet vilka psykon den kan finnas innanför den dörren? Jag halvligger hellre här & lyssnar på basen. Retar mig till vansinne på allt som stör.

Jag kom hem för en stund sedan & känner att jag vill blogga för att skingra mina tankar. Det har varit en trevlig men tuff dag, på så många vis. Som jag skrev tidigare var jag & Niklas bjudna till farmor & farfar för att fira att farmor fyllde år igår. Det bjöds på smörgåstårta & såklart kaffe med bullar, olika sorters kakor & äppelkaka med vaniljvisp. Det är så likt farmor att slå på stort när det kommer till släktträffar. 

Egentligen förstår jag inte hur hon orkar, men jag beundrar henne verkligen. Gav henne en hjälpande hand med dukning & avdukning. Det är det minsta man kan göra som tack för allt hon givit under åren som gått. Min farmor har alltid varit rund. Ni vet så som en farmor ska vara. Men för några år sedan drabbades hon av cancer. En dödlig cancer. Vid det tillfället fick hon sin dödsdom. Läkaren sa max tio år. Många av de åren har redan passerat. & jag som sett min farmor sedan barnsben & minns hennes runda, pigga farmorkropp kan inte undgå att se att tiden snart runnit ut. 

Det smärtar i mitt hjärta när jag sitter & skriver dessa ord. Jag får riktigt kämpa för att hålla emot tårarna som tränger sig på. Det gör ont på så många olika vis. Självklart älskar jag både min farmor & farfar men sedan jag växte upp gled jag ifrån dem mer & mer. Jag har så dåligt samvete för att jag inte hälsat på oftare & för att jag inte ringt spontant bara för att fråga hur det är. Men jag vet att de inte klandrar mig för det, de tar inget förgivet utan blir överlyckliga när man plingar på dörren till deras hus på Morkullevägen.

Huset är kallt & fuktig men ändå råder det sån stor värme & jag vet att den värmen kommer från min farmor & farfars hjärtan. Det är fullt med minnen & jag kan inte låta bli att le trots att jag fortfarande kämpar med tårarna. Väggarna pryds av fotografier på tjocka släkten. Mest på oss barnbarn. Vareviga julafton spenderade vi på farmor & farfars undervåning, vi tittade på Kalle Anka & väntade på tomten. På övervåningen i deras finrum åt vi julbord. Min farmor har blivit väldigt liten & svag. Hon är rynkig trots att hon inte är speciellt gammal, hon har ont i kroppen, svårt för att gå & dras med en påse på magen pga cancern.

Trots sina egna problem kämpar hon tappert & tålmodigt med farfar som för några år sedan fick diagnosen Alzheimerz. För er som inte vet kan jag förklara att det är en demenssjukdom som leder till döden. Nervcellerna i hjärnan dör onormalt fort. Man vet egentligen inte varför nervcellerna dör men enligt forskning har man kartlagt skador i hjärnan & att de kemiska signalämnena är förändrade. Dessa signalämnen behöver man för nervcellerna ska kunna kommunicera med varandra för att hjärnan & kroppen ska fungera. Min farfar är glömsk, han frågade mig samma sak flera gånger idag & han berättar gärna historier som vi alla hört tusentals gånger.

Jag som läst om demens har förståelse & överseende med detta. Jag är också väldigt tålmodig, lyssnar & förklarar gärna samma sak flera gånger än att snäsa av honom. Men de som inte har så stor inblick i vad alzhemiers är & vad det gör med kroppen har vissa svårigheter med detta. Sen tror jag också att mycket handlar om sorg, för självklart gör det ont att se sin pappa förfalla bitvis. Min farfar är så go, en riktigt klämkäck gubbe. När Niklas & jag åkte hem pratade vi om dagen. Då utbrister Niklas att han såg kärlek i farfars ögon när han tittade på mig. & jag kände detsamma, det var en speciell blick. Kanske tacksamhet, han kanske förstår att jag förstår honom bättre än de andra. Jag vet inte, men det gjorde mig så glad & varm inombord. Jag önskar att jag hälsat på dem oftare, men det är mycket man önskar vore annorlunda. Jag är nöjd sålänge de vet att jag älskar dem & att de älskar mig.

Nu har jag duschat, fönat håret & fixat volym :) Straxt dags att lägga på ansiktet & runt halv fyra bär det av mot farmor & farfar. Jag skulle inte kunna leva utan min volymini har jag konstaterat. Dessutom igår efter att ha ätit fläskfilé på Olai puben till lunch - insåg jag att jag lika gärna kan bli vegetarin. Wipeout står på i bakgrunden & jag skrattar åt Felix non-stop. Finns det något som inte är roligt som kommer ur den karlns käft? Ska fortsätta med mitt nu. Vill vara klar innan sambon ska in i badrummet, annars blir det fight om spegeln ;)

LOVE LOVE LOVE!

& nu undrar ni säkert vad jag yrar om? Msnkonverserar med Elin. Där har ni förklaringen. Hon tycker låten passar bra till bilden. Så hon skickade den & nu kan jag inte sluta sjunga. Hoppas jag slutat innan sambon kommer. Annars ligger jag illa till, för han hatar när jag sjunger den.

Idag (läs igår) fick vi tillgång till Studiehandledningen på den andra kursen. Första är redan avklarad! Denna kurs heter Grundläggande omsorg & omvårdnad. Efter att ha studerat den i flera timmar i brist på annan sysselsättning ser jag fram emot att sätta fart att plugga igen! Har spenderat denna fredagskväll med att läsa om blandannat venprover & blodtrycksmätning. Nästa vecka kommer vi att få lära oss det. & det är inget jag direkt ser fram emot. Att läsa om det & kolla på ritningar går an. Men när det kommer till att jag ska sticka någon i armen eller att någon ska sticka mig, då blir jag nästan svimfärdig - vid blotta tanken. Hur ska detta gå? Jag är nervös som fan. De uppgifter vi fått handlar om sekretesslagar, delegering, smitta/smittspridning/basala hygienrutiner, Blodtryck - puls & venprov. På torsdag, efter alla föreläsningar ska jag sätta fart på riktigt! :) Jag känner mig som en plugghäst.

Glömde det viktigaste! Vi ska ha en E-tentamen. Woho! 67 frågor på 30 minuter. Stressmoment. Jag är nervös.

I väntan på sambon studerar jag studiehandledningen.

Dippen står i kylen för att bli god & grönsakerna är skivade. Här sitter jag återigen & bloggar, sippar på en coca cola & bara njuter av min tillvaro. Katterna är halvgalna, deras kvällsrutiner har dragit igång. De väntar på mat & de har inte så stort tålamod. Dags att ge dem mat kanske?


Elin skickade just denna filmsnutt till mig;

HAHAHAHAHAHA!

Marabou Sensation - TOFFEE WALNUT :)

NU äntligen är jag klar med den varma duschen. Så underbart! Är fortfarande varm men ska hoppa i kläder snarast & springa till kungsgatan för att köpa snus. Sedan ska jag blanda dipp & äta med morot + gurkstavar :) En underbar sambolös fredagskväll med min myscardigan, katterna & soft musik.

Jag älskar & beundrar denna kvinna på många vis.

(Sambon har sjukt mycket gamla bilder på sin data.)
Vilken frisyr & hårfärg tycker ni passar mig bäst?

Jag fryser nåt förbannat så nu ska jag ta mig en supervarm dusch & mysa tända ljus & soft musik tillsammans med katterna & koftan! Älsklingen skulle iväg för att dricka öl. Jag är chafför tror jag? Han ringer nog när han vill hem.

Jag blir galen på min data! Sliter av mig håret snart. Fuck TRE! Sitter förtillfället på min sambos data. Jag är i sjukt stort behov av min egen eftersom jag pluggar hemifrån. Fixar dom inte detta snarast tänker jag kasta dongeln i ansiktet på någon som arbetar för kuktre!

Jag har varit & lunchat med Rebecka på stan. Det var trevligt men inte gott. Jag fick magont & illamående. Ingen höjdare direkt :) Fick med mig lite töntiga skolsaker hem. Rosa penna, rosa överstrykningspenna med jordgubbsdoft, lila kollegieblock & ett lila pennskrin. Haha! Sprang in på TRE en snabbis för att skälla på dem över att mitt internet inte fungerar. & jag var som väntat inte den första som hört av mig. Felet beror enligt dem på att de "uppgraderar" eller nåt, för att det ska gå snabbare. & de har ingen aning om när det fungerar normalt igen. MEN jag hänvisar alla som har problem med sin tredongel att ringa TEKNISK SUPPORT & kräva att få göra en FELANMÄLAN!

Jag klev upp straxt efter tio idag trots att jag inte fått tillräckligt med sömn, men nu är jag uppe & tänkte fånga dagen! Pappa ringde för en stund sedan & skulle komma förbi. Tänk om jag hade sovit, då hade jag missat ett pappabesök. Illa! Äntligen fredag. Jag har ingenting planerat. Ska bli en lugn & skön dag/kväll utan några somhelst planer. NU BLIR JAG LACK. Vad är det för fel på internet?!

Idag för ett år sedan var den värsta dagen i hela mitt liv. & då vill jag påpeka att jag gått igenom mer någon vanlig människa. Det är svårt att bara glömma något som satt djupa spår på olika sätt & vis. Den olustiga känslan som infinner sig & inte riktigt går att sätta fingret på. Jag ryser av obehag när jag tänker på att jag för ett år sedan fick en sån sjuk överraskning när jag satt på toaletten. Detta är något jag sent kommer glömma. Idag kan jag trots obehag se det ur ett komiskt perspektiv & ibland kan jag skratta åt det.


Nu ska jag krypa ner i soffan & värma mig under täcket. NI ÄR DÅLIGA PÅ ATT KOMMENTERA. Godnatt.

Finns här någon som kan tipsa mig om vart man köper billigaste stocksnuset i Norrköping? Försökt googla mig till det utan någon lycka. Egentligen borde jag sluta. Men jag tror inte min sambo kan leva med ett nikotinmonster & jag skulle nog ha svårt att klara av migsjälv till&med. I dagsläget snusar jag Granit portion. En dosa kostar ca 27:- Tacka vetja när Ica strömmen hade en stock för 199:- Det var tider det. Det var bättre förr! Bara för att jag har en last, ett beroende kostar det mig ca 800:- i månaden. Dessa slantar skulle jag kunna göra något betydligt roligare för. Inte sant? Så, vet du vart det finns billigt snus - tipsa mig gärna. Tack! :)

På teve 4. Skrämmande. Jag blir illa berörd av att se dessa killar som hamnat så snett. Men jag tror absolut att de kan om de vill. Allt är möjligt.

Det behövs ingen förklaring. Detta är min låt. Min & Niklas. Jag älskar Alicia!

Det har blivit så fruktansvärt kallt hemma hos oss, redan. Hur ska vi överleva denna vinter? Ni som hängt med ett tag vet att vi hade ca 13 grader inomhus hela förra vintern. Jag kommer att dö. Sommaren har spenderats istortsett naken, för att det varit alldeles för varmt! Idag är det första Oktober & jag måste ha strumpor på mig för att undvika att mina fötter blir till isbitar. Dagens outfit består av ett par rosa mjukisbyxor, ett par gråa strumpor med döskallar på, ett lila linne & min gråa cardigan som jag köpte igår. Hög mysfaktor! Det börjar skymma ute också. Ska tända några ljus & då är väl mysfaktorn maximal? :) Burr!

Jag känner mig lite smålycklig nu när jag uppdaterat garderoben. Om 7-9 dagar får jag min beställning. Bara vetskapen om att jag snart får hänga in de nya kläderna får mig att le. Jag älskar kläder. Handlade på faktura, vilket innebär att jag får hämta ut paketet när det kommer oavsett om jag är pank. & så får jag fakturan efter ca en månad. Då kan jag bestämma om jag vill betala hela summan eller som lägst 50:- i månaden. Så gjorde jag sist också då jag klickade hem jacka & cardigan. Men betalade hela summan, så jag har ingen skuld :) Känns skönt. Jag har inte fått mycket uträttat idag. Bara duschat & tagit hand om disken. Har huvudvärk & orkar inte anstränga mig mer. & det finns inte ens något jag kan komma på att jag måste göra. Underbart! För jag hatar måsten.

Jag förstår inte varför jag sover så sjukt länge. Vaknade vid sju men ville absolut inte gå upp då. Somnade om & vaknade vid ett igen. Imorgon ska jag inte sova såhär länge. Det känns på ett sätt som att hela dagen blir förstörd när man ligger & drar. Men jag har ändå inget att göra idag. Helt ledig tillochmed tisdag ju :) & när inlämningarna är klara får man väl lov att njuta?