Nu är vi hemma från Cross-SM. Det var najs! :) Jag är mör i kroppen efter att ha fått för lite sömn & stått upp på tok förlänge. Det blir en skön dusch & sedan en slappsöndag i soffan. Niklas gamla kamrat från crosstiden körde SM. & jag tänkte att om det inte vore för Niklas knäskada skulle han säkert tillhört eliten. Om jag får säga det själv hade han säkert stått på prispallen jämt :) Crossen var hans liv. Det gör ont i mitt hjärta när jag ser hans blick. Hans drömmar som gick åthelvete på en hundradels-sekund. Därför känner jag mig som en god medmänniska & sambo som följde med & kollade på något som varit en så stor del av hans liv. Man ser både glädje & sorg i hans ögon & jag är en tönt som nästan börjar gråta. Älskling, din sorg är min sorg - ditt skratt är mitt skratt :) Jag älskar dig.