Sitter & funderar lite smått över vart Marylou tog vägen med sitt pissgula hår. Under tiden jag väntar på henne passar jag på att blogga lite. Jag åker på söndag. Vill ni veta en sak? Jag har redan börjat packa. ^^ & så har jag skrivit to-do lappar för att inte glömma något. Det känns som att dessa lappar är lite som min räddning. När jag väl skrivit ner saker kan jag släppa´t. Ni som följt min blogg vet säkerligen att jag fortfarande har kvar mina sömnstörningar. Hur frustrerande är det inte att behöva starta datan mitt i natten för att kolla upp en sak jag lika gärna kunde kollat dagen efter? Det kallas oro. & det är ingenting som är speciellt ovanligt. Särskilt inte när allt är ovisst.

Jag förnekar lite att jag lever på hoppet om att komma in på min reservplacering. Livet går ju inte under om jag inte gör det, men somsagt - det underlättar. Framförallt ekonomiskt. Ni som är studenter eller jobbat halvtid vilket är jämförbart vet hur det är :) Söndagens resa är något jag ser fram emot sjukt mycket! Tänk att få träffa Maria i flera dagar dessutom. Det är sorgligt att hon bott där sålänge & jag inte tagit mig i kragen att hälsa på tidigare. Men bättre sent än aldrig? Härligt som fan att jag slipper bo på ett vandrarhem med runkande backpackers från holland som kanske får för sig att tafsa på mig när jag sover? Ett minus är ju pendlandet, men på ett sätt är det ändå klockrent eftersom jag är i jkpg då Märy slutat jobbet. Perfekt! Idag har jag tänkt gå & lägga mig skapligt tillsammans med min sambo. För att försöka trotsa min sömnlöshet & för att kanske lyckas komma mer i normal dygnsrytm?