Det känns så när jag sitter här inne. Men det är säkert iskallt ute. Snart ska jag knalla till jobbet. De ringde 8 imorse igen! Lyssnade på telefonsvararen. Det är ont om folk & undrade om jag ville börja tidigare eller sluta senare. Nejtack. Det är fredag idag. Det är en av de få fredagar jag jobbar dag/kväll - bara 5 ynka timmar. Jag vill gärna njuta av det. Men jag antar att jag kommer ha svårt att säga nej. VARFÖR är det så svårt?

Jag menar, jag har stört mig ganska mycket på alla missade samtal & alla samtal jag struntat i att svara på. Jag är inte timmis & det tackar jag gud för. Skulle aldrig någonsin klara av att det ringer helt plötsligt & man ska fixa iorning sig på rekordfart & bara dra dit. Jag går på schema & de dagar jag är ledig är somsagt heliga för mig. När februari är slut har jag jobbar nästan 30 timmar "övertid" ändå. Var snäll & bokade in mig, mest för pengarnas skull :) Men ändå. I mars blev jag schemalagd ca 15 timmar mer. Jag tycker de borde förstå att man kanske har annat planerat när man bara arbetar deltid för dem.

Jag är halvtidshemmafru. Städar, tvättar & diskar. Dessutom försöker jag ha tid för min sambo, vi har mest gått om varandra den senaste tiden. & jag försöker även få tid över att träffa mina vänner. När jag hade ett heltidsjobb visste jag att det var måndag-fredag, 7-16 som gällde. Det var skönt & jag saknar verkligen det! Att veta. Att kunna planera. Då visste jag att jag var ledig på helgerna & på kvällarna.

Men jag nöjer mig med detta jobb tills något bättre dyker upp, det är ju ändå ett jobb & det ger ju trots allt pengar så att jag kan betala räkningar & sånt viktigt. Jag tycker det är okej att dra en vit lögn för att inte riskera att det "ser dåligt ut." Vad ska jag säga? Att jag ska på inflyttningfest? Födelsedagskalas? Att jag & min sambo ska på restaurang & bio?

Det är bara att försöka komma på en bra vit jäkla lögn antar jag. Jag kan knappast vara ensam om det, då skulle de aldrig ringa mig tusen gånger! Ska försöka att stå på mig & framförallt att inte få dåligt samvete. Det känns ändå som att jag är så himla begränsad med det jobbet. Nästan bara kvällar & nätter, jobbar nästan alltid minst 2 dagar varenda helg. Det har gett mig sömnproblem. Det finns liksom inga rutiner, det är mest det jag saknar. Rutiner! Jag jobbar kanske lördagnatt, går av på söndagmorgon klockan 6, somnar inte förrän mellan 8-9, sover till 15-17 nångång. & då är HELA söndagen förstörd också. & sen ska kanske jag ska upp klockan 10 på måndagen. Sjukt. Jag är värd att få ta vara på denna fredagskväll känner jag.