Jag känner mig lättad, på något vis befriad. & utmattad. Älskling & jag har pratat gamla minnen på gott & ont. Det blev lite omskakande. Skratt blandat med gråt. Men jag är så glad att vi kan öppna oss sådär för varandra. Niklas är min absolut bästa vän, det vi delar är unikt. Det finns ingen i världen jag älskar & beundrar så mycket som honom. Han är min hjälte. Jag blev otroligt varm inombords då vi pratade som djupast & jag inte kunde hålla tårarna tillbaka. Han ser mig då i ögonen & säger "du är den starkaste personen jag känner". Jag vet att jag är stark, jag har blivit det. Det känner jag själv, men det är så skönt när någon annan kan se min styrka, att få lite bekräftelse. 

Mycket av den styrkan jag har idag har jag utvecklat tillsammans med Niklas, tackvare honom. För utan hans enorma stöd vet jag inte vad eller vart jag varit idag. Det är inget jag vill tänka på. Jag försöker se framåt, jag gråter inte över det som varit. Men idag var ett undantag & det behövdes. Dock uppmärksammade jag att det är mycket som är svart, saker jag förträngt. Jag vet att jag mindes allt i detalj för ett år sedan, men efter samtalen med Barbro har mycket blivit svart. Det är lite frustrerande men skönt på samma gång. Att slippa minnas allt i detalj. Idag är jag helt säker på att Niklas förstår hur jag känner, han är så förstående & det känns skönt att ha någon att luta sig tillbaka mot när det gör ont.

Vi har pratat mycket smärta & det är klart att det gör ont. Men inte som förr. Jag är starkare nu. Jag klandrar inte migsjälv på något vis, för jag vet att jag inte hade kunnat göra något annorlunda. Ingenting har någonsin varit mitt fel. Men det är lätt att anklaga sig själv. När man inte vet annat.

Det var en person som en gång påstod att denne levt ett tufft liv & det tror jag alla har på ett eller annat vis. Vi går alla igenom små eller stora kriser & vi klarar det olika bra. Vad jag vill komma till är att man inte kan jämföra smärta. Inte på några villkor. Vi har alla olika smärtgräns. Det den ena ser som en småsak är en kris för någon annan. Man kan inte säga jag är starkare än dig, jag har haft det tuffare än dig. PUNKT.


Jag & Niklas kom fram till HUR FÖRBANNAT MYCKET VI SAKNAR LILLEN. Det har varit tyst ett tag & min själ har skrikit av saknad. Det finns ingen anledning som är anledning nog till att inte ha daglig kontakt med sin bror. Lite trubbel får inte komma ivägen för blodsband. Vi hade ju så himla kul i somras! Hörni, kom & ta en kaffe någondag? Så grillar vi hos er i sommar?

Männen i mitt liv.

Sist men inte minst vill jag ge en bamsekram till min älskade pappa. Du ska veta hur stolt din dotter är.