Det känns mer & mer som att ingen har något eget att komma med. & det är inte okej att plagiera. Hur kul är det att klicka sig runt på olika bloggar & läsa samma sak, om & om igen? Jag går min egen väg, det har jag alltid gjort & kommer alltid att göra. Jag kör inte på säkra kort, jag efterfrågar inte vad ni vill att jag ska skriva om för att ni ska komma hit eller för att ni ska stanna kvar. Jag skriver ärligt & rakt från hjärtat, ibland bara värdelöst skit, men det är sån jag är. I ärlighetens namn bloggar jag inte för eran skull, utan för min egen. Jag älskar att få skriva av mig, det är som terapi, ett sätt att undvika att bli galen, trots att jag inte blottar allt utan skriver i gåtor ibland. Jag vet att jag aldrig kommer bli en storbloggare, men det är inget jag gråter över. Jag gör detta för att jag älskar det, helt enkelt.