Ett dygn i huvudstaden räckte gott & väl för min del. Överallt massa stressade själar. Det gäller att armbåga sig fram. Tacka vetja älskade Norrköping, det är lagom stort för mig. & det känns som att människorna här är mer ödmjuka. Råkar någon knuffa på en får man oftast en ursäkt, även om det säkerligen inte var avsiktligt. Här vill jag leva - här vill jag dö. Vistelsen var riktigt lyckad! & jag som inte skulle shoppa kom hem med en kavaj, två sjalar, två par skor, en väska & lite annat smått & gott i form av basplagg & ringar typ.