Som alla andra dödliga fick jag en chock när jag klev utanför dörren & nästan drunknade i snö. Påväg mot solarieöarna ser jag hur människor kämpar med att gräva ut deras bilar bakom enorma snöhögar som plogbilarna skapat. Jag vill inte ens tänka på hur insnöad våran bil är. & den kan gott stå där den står tills jag fått vårkänslor & hör fågelkvitter & vaknar av solstrålar som letar sig in genom varenda vrå. Egentligen skulle jag träffat mamma idag. Men vi kände att det var bra jävla onödigt att någon av oss satte oss i en bil i detta kaos. För hur lätt händer inte en olycka? Ibland är jag trött på livet, men inte så trött att jag utmanar ödet. Jag tar hellre det säkra före det osäkra. Efter dendär promenaden satte jag mig ner med datan i knät & pluggade. Mygod vad effektiv jag varit idag. Börjar se slutet på arbetet alltså. Har tagit pauser då & då för exempelvis intag av mat. Idag fick mitt älsko äran att fixa mat. Kan ni gissa vad det blev? Pizza! Jag åt en halv, sedan var jag mätt & äcklad. Härnäst väntar en dusch.

Imorgon: Tvätta. Roligt fredagsnöje va? Det gjorde jag förra fredagen också.