Efter mina ärenden på stan & massa dötid hemma blev jag trött på allt & kände att John Blund kastade grus i mina ögon. Tänkte ta mig en powernap men sov i några timmar. Dock var allt sig likt när jag vaknade upp med ett ryck några timmar senare. Studenterna åkte fortfarande runt på sina flak med tutor & hög musik. Klart jag trodde att jag bara sovit en liten stund. Detta året är fruktansvärt. Att de inte får nog? Borde de inte åka hem & bli kramade av nära & kära, öppna paket, få en bit mat i magen & förbereda sig inför kvällens utgång? Det känns så nostalgiskt med student. Ville & jag tittade på dem från fönstret & åtminstone jag gjorde det med gråten i halsen. Så mycket minnen. Vad man längtade efter friheten, men när man väl var fri kändes allt bara förjävligt. Välkomna studenter ut i arbetslösheten ;) Nu väntar jag på min mat. Det fick bli sill & färskpotatis med gräddfil, gräslök & ägghalva. Så galet sommargott. Iiiiiiiiiiih!