Jag har så mycket i mitt huvud att jag inte riktigt kan fokusera på någonting alls. P-piller, cellprover, Marie, sommarkurs, CSN, sommarjobb, skatteåterbäring, betyg, kontaktperson, astma/allergiutredning + lungor. Ah, ni fattar att jar har mycket på g va? Känner mig ganska lycklig efter att jag proppade i mig första dunderkuren med kortisonpiller. Lyckligare blev jag några timmar senare då jag kände att jag kunde andas genom näsan & lyckligast blev jag då jag insåg att jag inte längre pratar genom näsan. Eftersom det verkar fungera kan vi nästan konstatera att det är astma/allergi jag lider av. Vilken allergi om jag är allergisk får jag reda på efter att allergiproverna är gjorda. Detta känns såklart inte kul, men ändå som en lättnad då jag gått mer än två månader i ovisshet & mått sjukt dåligt. Med rätt medicinering kan jag leva ett obegränsat liv. Jag längtar tills jag får kliva in genom dörrarna på friskis & svettas ett tufft pass. Aw! Håll tummarna för mig, lova det?

Imorgon ska jag på intervju angående att bli kontaktperson. Jag uppmanar mina läsare att göra detsamma. Tänk hur gott ni kommer sova, vilket rent samvete ni har när ni vet att ni gör något viktigt för en behövande person? Det är min anledning till att bli kontaktperson. För det finns inget som är mer stimulerande än att få hjälpa någon. Det är en utmaning & en god gärning. Det handlar om ca 8 timmar i månaden som du umgås med någon som behöver dig, ni kanske tar en fika, går en sväng på stan eller varför inte på bio? Du får för ditt engagemang en liten summa pengar. För mer information om detta, klicka HÄR.