Jag lirar luftgitarr

& dansar med katterna!


(Fastnade här. Råpluggat. Men nu blir det en promenad.)

Ps. Jag tycker man är tragisk när man inte följer sitt hjärta, lever efter sina drömmar & fastnar i slentrian. Så jävla värdelöst livet måste kännas när man vet att man kliver upp för ingenting. Tack gud att jag fann mitt kall i livet. Nu längtar jag tills plugget är slut, att få bege mig ut i arbetslivet & göra skillnad. Förstår inte hur man klarar av ett arbete som inte är stimulerande eller givande.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0