Jag förstår inte vad det tagit åt mig. Jag som alltid älskat sovmornar. Idag klev jag upp vid åtta. Pigg. Min telefon ringde kort därefter & det var min chef som undrade hur många % jag kan tänka mig att arbete i sommar under semesterperioden. Kommer att få anställningsbevis hemskickat & senare kommer mitt schema eftersom det inte riktigt är helt klart vart jag kommer att spendera sommaren ännu. Ska dra iväg på ett studiebesök idag så jag har lite att fixa med. Ska skriva rent alla frågor jag ska ställa till kvinnan jag ska träffa. När jag kommer hem ska jag slänga mig på sofffan & tycka synd om mig själv. Jag är FÖRKYLD. Nyser som fan. Aningen hes är jag & ögonen rinner. Är det verkligen möjligt att jag kan vara förkyld så ofta som jag är? Jag börjar fundera på om det är allergi. Men såhär har det varit sålänge jag kan minnas & sist jag gjorde allergiprov var jag inte allergisk. Hursomhelst, jag tänker ALDRIG NÅGONSIN göra mig av med katterna! Aldrig aldrig. Jag skulle hellre låta mig själv dö. Så mycket älskar jag mina små svansbarn. En kopp kaffe & en knäckemacka nu. Ciao