Det blev inte många timmars sömn imorse när vi kom hem, så både jag & älskling har sovit några timmar nu på kvällen. Det tog emot när solen sken så vackert, men jag var ute en sväng tidgare idag. Låg & läste VR, lyssnade på musik & bara lapade sol. & det syns kan jag sova. Jag har en vit röv nu ;) Massa färg på axlar & rygg. Najs!

Hur mår ni kära läsare? Jag är aningen seg & snurrig efter sömnbrist, men vem kan sova när man har ett litet knytte att stirra sig galen på? Aw, så söt han är. Hela tiden. När han sover, leker, äter. Han är till&med söt när han skiter & krattar som en galning i lådan. Jeppe är inte sådär överförtjust, hon fräser åt honom men ändå är hon sjukt nyfiken & ska fram & nosa på honom. & de kan sova en bit ifrån varandra också, så detta ska nog bli bra :) Han är ju en främling med massa främmande lukter av andra människor, katter & hundar - klart Jeppe är på sin vakt då. Dock blev vi lite chockade över Bobs beteénde, för han har tagit på sig rollen som mamma. Han följer efter den lille & tvättar honom. Vilken karl han är! ;) Lillkissen hoppade upp mig mig & rakt ner i min tallrik när vi käkade. Han var helförtjust i fiskpinnar & även den kalla såsen, vilken knasboll.

Ha en fin fredag!

Vad jag varit off då. Inte så konstigt. Begav mig ut skapligt i parken igår & lapade sol, pappa ringer & jag ser honom i parken så vi snackade lite skit tills det var dags för avfärd. Vi skulle en sväng till Blacka för att träffa Lillen & bada i Mårn :) Jag tog mig ett dopp men Niklas var en badkruka! ^^ Efter några timmar där åkte vi till mamma som inte var hemma så då blev det ett promenad för att hämta hundarna & sedan fick jag kolla på när Niklas & Robin spelade crossspel på x-box. Magen började kurra ordentligt, då blev det en Marinara på domino. Grabbarna drack cider & öl :) När vi var mätta & belåtna blev det inhandling av groggvirke & bort till Sågvägen igen. Där blev vi kvar till klockan två inatt.

Jag känner mig varm, nästan febrig. Kanske har överkonsumerat solen idag? Rebecka & jag låg på en rutig blå filt i parken & åt mjukglass med saltlakrits-strössel, i solskenet. Aw, så sjukt mysigt! Det var så skönt att vara barfota i gräset & gosa runt med fötterna & få blommor mellan tårna. Nu är jag hemma & ska straxt hugga in på chipspåsen som står på bordet & ser äckligt lockande ut.

Jag vill åka till kolmården & se apungen! & jag vill åka till Grönalund & springa i lustiga huset. & så vill jag åka till Maria & dricka rosé på piren :)

Om jag säger upp mig, när får jag min semsterlön då? Om jag säger upp mig nu i juni, får jag den i juli då eller måste jag vänta till i Augusti? Någon som vet? Jag har noll koll på sånt. Men vilken enorm lättnad jag känner nu när jag vet att det är slut mellan mig & mcd. Jag behöver inte gå tillbaka. Nästa vecka ska jag minsann säga upp mig :)

Jag drar en djup suck. En till. & en till. Om jag ska vara ärlig har jag nog suckat mig genom hela denna dag. Det känns som en tung sten i mitt bröst. Jag går ett varv i lägenheten. Tar tag i diskborsten, men nej det var inget kul. Jag plockar lite bland papper & skit, men det blir bara stökigare än det redan var. Jag lägger mig i soffan, det var sjukt obekvämt. Jag sätter mig, testar igen, provar en annan ställning - inget är skönt. Inget är bekvämt. Allt känns som en lång jävla suck. Kan någon spola fram tiden? Helst till den dagen då antagningebeskeden dimper ner. Jag vill ha min dödsdom nu. Det är bara plågsamt att vänta.

Nu ska jag ut på en promenad, jag ska till Barbro & lätta på mitt hjärta.Sedan funderar jag på att ta en promenad i åbackarna, men hur det blir med den saken vet jag inte. Jag kanske helt enkelt inte har någon ork eller lust sedan. Kanske går jag bara hem & lägger mig på soffan för att invänta posten imorgon. Jag vet inte.

Ingen. Inte en enda av mina kollegor har frågat hur jag mår, varför jag inte är på jobbet. Ingen har gjort den minsta ansträngning. Det får mig att undra, är jag redan bortglömd? Eller, VET de redan allt de inte borde veta? Har någon öppnat käften & skvallrat? Det förvånar mig inte. Såvitt jag vet är många där världsmästare på skitsnack. Alla tankar & funderingar gör mig galen snart. & min kropp skriker bara mer för varje dag som går - håll dig borta därifrån.

Jag är trött. Sover fortfarande inget bra. Jag försöker att vara snäll & glad. Men ibland brister det. Masken faller av. Det är jobbigt att må dåligt i själen.

Sjukt trött var jag när jag klev upp imorse, men jag tog mig iväg ändå.Det är alltid lika mysigt att åka tåg. & varenda gång jag åker förbi Fiskeby tänker jag på när Saras familj vinkade av oss med Svenska flaggan då vi skulle på en minisemster till Lkpg, jag, Maria & Sara. Så söta! & med de tankarna följer tankar på trotters, pannbiff & fanta & när vi gick i spöregn så jag fick genomskilnliha kläder & fick låna en minikjol av Sara. Snacka om att den var supermini på mig. HAHAHA! ^^

Det var gruppintervju & vi var fyra med mig i min grupp. Tycker sånt är lite känsligt faktiskt. På denna intervju gick det till ungefär som på en anställningsintervju & tänk er att ha den intervjun tillsammans med era konkurrenter. Jag tycker att jag gjorde bra ifrån mig, men man kan aldrig riktigt vara säker. Jag vet ju inte vad de går på. Men jag känner ändå att jag fick en guldstjärna eftersom jag fick följdfrågor & ett "det var en intressant tanke". Det tog ca en & en halvtimma. Efteråt satt vi alla tillsammans & drack kaffe & åt kringlor. MUMS! 

Jag gav mig iväg mot city & det var fullt på gatorna. Inte nog med alla stundenter hit & dit. Det var någon slags marknad på gatan, där det såldes ost & massa annat. Jag stannade inte för att titta. Däremot tog jag en sväng in på H&M & fyndade 3 tröjor på rea. En superskön vit tröja. Ett lite finare korallfärgad topp med rosett i kragen & ett vanligt lila linne. Jag älskar rea! Då känner man sig nöjd med sina inköp!

Tog tåget hem igen & tog mig en powernap på soffan. Det behövdes kan jag lova. Mina ögon sved & det kändes som att jag hade någon beläggning på ögonen, dessutom var de rödsprängda pga sömnbrist. Jag & älskling tog en sväng till Sibylla för att mätta våra magar & sedan somnade vi båda i soffan & sov i flera timmar! Jag höll på att svimma när jag tog mig en dusch & kände ett riktigt sötsug. Därför blev det en sväng till affären för lite frukt & godis.Nu är jag mätt & belåten efter GINO. Ugnsgratinerad fruktsallad med riven vit choklad. Så sjukt gott!  :) I våran hade vi banan, kiwi, ananas & äpplen. Testa det, mycket godare än vanlig fruktsallad.

PUSS PÅ ER

Jag vaknade tidigt imorse men sjuka kramper i äggstocken. Whattafakk! Låg vaken en bra stund & kved av smärta innan jag lyckades somna om i några timmar. Sedan var det upp & hoppa för en promenad i det inte alltför vackra vädret. Det blev en sväng till solarieöarna & en sväng till kiosken för att köpa värdekort inför tågresan imorgonbitti. Ska somsagt på intervju i Lkpg.

Nu är jag hemma & sitter i bara skinnet efter en varm, lång dusch. Har smörjt in mig med bus också för att få lite extra färg. Det kan behövas när solen lyser med sin frånvaro. Som brun känner man sig lite fräschare. Inte sant? Jag påbörjade också ett snuskprojekt, slutförde det också - efter många svordomar. Kan ni gissa vad jag pratar om? det jävla avloppet i köket det har varit stopp i. jag tycker det är karlgöra att rensa avlopp, men min sambojäkel håller inte med. Det fungerade inte ens när jag hotade med diskstrejk. :| Märkligt. Nu är det gjort iallafall & det var så vidrigt att jag fick kväljningar. Hoppas det tar lång tid till nästa gång.

Nu ska jag sätta mig & pyssla med lite allt möjligt i lugn & ro. Blandannat göra en planering. I punktform med frågeställningar & olika lösningar. Ska klura lite på plan B också! Sedan ska jag slänga mig i soffan & läsa VR som anlände med posten idag. & så måste jag kolla upp tågtider & det får jag inte glömma!

Ibland, i brist på annat snubblar man in på bloggar. Igår snubblade jag in på Kissies & såg inlägget där hon står på en våg som visar 48 kg. Tackvare dedär superpillrena hon skriver om i varenda inlägg. Dedär pillrena som får henne att skita så fort hon äter fett, men som får henne att rasa i vikt. Egentligen, varför bryr jag mig? Jag känner inte ens människan.

Ändå skrev jag en kommentar till henne. Jag skrev att hon borde sluta innan det är försent. Innan hon ligger i en sjukhussäng med dropp, påväg mot döden. Jag blir så sjukt frustrerad! Jag blir illa berörd när någon skadar sin kropp sådär. Kanske för att jag under högstadiet hade tre vänner som fick anorexia & jag såg vad den förbannade sjukdomen gjorde med dem.

En av tjejerna var riktigt illa däran. & i ärlighetens namn förstår jag än idag inte varför hon trillade dit. Hon var sjukt söt, hon hade en jättefin kropp! Därför förstod jag aldrig varför hon ens fick tanken att börja gå ner i vikt. Jag vet att hon var besluten om att gå ner något kilo, hon hade inga planer på att bli sjuk, att få anoreia på köpet. Men snart hade sjukdomen henne i ett fast grepp.

Jag minns hur hon skyllde på att skolmaten var äcklig, hon gjorde allt för att slippa gå dit. Väl där petade hon bara i maten. Sedan försvann hon ALLTID iväg på toaletten. När hon kom tillbaka var hon alltid tårögd & jagade ständigt tuggummin när hennes egna var slut. Jag förstod att något var fel. En dag följde jag efter henne, jag lyssnade utanför toalettdörren. Jag kunde inte se när hon stoppade fingrarna i halsen, men jag hörde henne kräkas. Jag slog larm till skolsyster.

Det kändes som det enda rätta. Men samtidigt var jag kluven. Ena stunden kände jag mig som en dålig vän som gick bakom hennes rygg. Men om hon idag fick reda på att det var jag, så tror jag att hon skulle vara tacksam. Jag minns hur hon blev mindre & mindre. Hur henne humör & hela personlighet förändrades. Hur hennes tjocka hår plötsligt var tunnare än tunnast. & jag minns hur dåligt jag mådde när jag såg henne tyna bort.

Jag minns att hon hade en läkerolask & hur hon gick för att kräkas efter varje tablett. & jag minns hur hennes kroppsbehåring ökade för att hon skulle kunna behålla värmen. Oavsett hur mycketkläder hon hade på sig frös hon alltid.

Hon låg på sjukhus länge. & jag hoppades varenda dag att hon skulle bli bättre. Jag vill inte ens tänka hur det kunde ha slutat om ingen slagit larm i tid.

DÄRFÖR gör det mig så sjukt förbannad att se hur Kissie öppet bloggar om sin kamp med viktnedgång trots att hon inte behöver det! Det som gör mig mest arg är att ingen sätter stopp för det, innan det är försent.

Kissie vill inte ha några kommentarer om att hon - kan få anorexia. Hon ska sluta med pillrena såfort lådan är slut, det har hon lovat sig själv & är stark som håller det. Jag håller tummarna.

Är det någon mer som blir upprörd? Min åsikt är att man borde tänka innan man skriver i sin blogg. Kissie som är "storbloggare" har säkerligen x antal vilsna småtjejer utan självrespekt som kanske inspireras? Om det var en stor människa vars kamp mot viktnedgång vi fick följa skulle jag inte säga någonting. Då skulle jag heja på. & hålla tummarna att människan lyckas för att kunna leva ett långt hälsosamt liv. Men nu är det en ung kvinna som redan har ett BMI som gör henne UNDERVIKTIG. Det gör mig rasande.

DS9QJIODAPKJF - koden.
Spara den. :$

Åh. Saknar Mandus. Hon & jag duschade tillsammans förut. JAG VILL HA HUND! Ge mig? Niklas fotograferade oss i duschen. Rolig bild, men för naket för att publicera. Jag har bara sovit 5 timmar inatt så det känns som jag bode göra ett försök. Natti :)